%20Monika,%20Jeanette%20och%20Helena.jpg)
Nästa steg blev individuella handlingsplaner och veckoplaneringar för elever som inte hade godkänt. Vårdnadshavare fick även komma på möten.
– Det handlade mycket om vad de skulle orka eftersom detta var utöver elevernas ordinarie lektioner, säger Monika Hedin Hjelm, lärare.
Riktade pengar
Skolan fick också extra pengar i form av stadsbidrag för likvärdig skola för att komma till bukt med resultaten.
– Pengarna använde vi framförallt till extra personal och det möjliggjorde att vi kunde ha något som vi kallar studio där eleverna kunde jobba med de ämnena de hade behov i, berättar läraren Helena Stenberg.
Istället för håltimmar så fick eleverna arbeta i studion med ämnen de behövde läsa upp. Studion är en plats dit eleverna kunde gå för att plugga på de ämnena de behövde höja sig i. Det var ett tufft jobb för alla inblandade men gav resultat.
– I den klassen som jag hade 19 av 25 elever handlingsplaner. Efter jul fanns det elva med betyg F kvar. Det var en stor förbättring redan under höstterminen, säger Helena Stenberg.
Kommunikation och tidiga insatser
Efter det året har man fortsatt arbeta på liknande sätt för att tidigt kunna sätta in åtgärder även om elevernas resultat generellt ser mycket bättre ut. Man ser flera framgångsfaktorer i varför det har gått så bra. Bland annat dialog och kommunikation i arbetslaget varje vecka.
– Vi har fått in ett gemensamt tänk och för hela tiden dialog i arbetslaget, säger Helena Stenberg, lärare.
Snabba beslut i samråd med rektor kan man också se som en framgångsfaktor.
– Förstelärarna har haft nära kontakt med rektor Gunilla. Det har varit snabba beslutsvägar och det har verkligen hjälpt oss i det här arbetet, säger Jeanette Östmark, lärare.
