Rundtur i Luleås nya räddningsstation

Nu går flytten till Luleås nya räddningsstation. Följ med på ett besök och titta in i de nya lokalerna. Ett andra hem för blåljuspersonalen med stort fokus på arbetsmiljö, samverkan och hållbarhet.

Det är inte ofta som det byggs en ny räddningsstation. För 56 år sedan, 1965, invigdes den gamla räddningsstationen i Luleå centrum. Nu flyttar personal och fordon till moderna och anpassade lokaler vid Lilla Mjölkuddsberget.

Platsen som ligger strax utanför centrum är vald för att nå alla delar av Luleå kommun inom så bra insatstider som möjligt. Den nya stationen ska utöver räddningstjänsten även rymma SOS Alarm och ambulansen i Luleå.

Välkommen på en rundtur i Vårt Luleås bildreportage!

Fasad

Då stationen ska finnas och fungera länge har hållbarhet varit viktigt vid val av teknisk utrustning och material. Naturnära material i form av trä och betong har använts i så väl arkitektur som i inredning.

I den luftiga entrén till nya räddningsstationen står Luleås första brandbil, en Hansa-Lloyd från 1923 som fortfarande är i toppskick. Bilmotorsprutan användes för första gången den 14 maj 1925 för att släcka en brand på Skurholmen.

Entré Luleå räddningsstation med konstverk Sankt Göran och draken

Konstverket "Brandvärn" av Ingemar Callenberg som tidigare satt på fasaden till gamla brandstationen har fått följa med till nya stationen. Nu pryder den sin plats i entrén.

I konstverket är elden gestaltad som en rasande drake, som omvärvd av flammor går till anfall, medan brandmannen är en riddare som hjältemodigt håller draken stången.

Sofie Bergström, Helena Spets och Carl-Henrik Sirkka

Sofie Bergström, projektledare och brandingenjör räddningstjänsten, Helena Spets, platschef SOS Alarm, och Carl-Henrik Sirkka, enhetschef ambulansen Luleå, ser alla fram emot att flytta in i de nya lokalerna.

– Vi började planeringen av den nya stationen för fyra år sedan och alla berörda har fått vara med och tycka till. Det känns bra att vi nu får moderna lokaler som är anpassade efter hur vi driver våra verksamheter idag, säger Sofie Bergström.

Sanerings- och tvättanläggning

Ett prioriterat fokusområde har varit att skapa en god arbetsmiljö. Brandmän utsätts ofta för hälsofarliga ämnen och därför är det viktigt med ett bra flöde för att sanera både personal, fordon och utrustning som kontaminerats vid en utryckning.

Rummen är indelade i olika zoner. Gult är den smutsiga zonen, grönt är ren zon och den blåa zonen är allra renast. Till exempel så sätts kläderna in i tvättmaskinen i den gula zonen och plockas ut rena i den gröna zonen. Konceptet och arbetsmetoden kallas ”Friska brandmän” och har ursprungligen tagits fram i Skellefteå.

Omklädningsrum med brandmannakläder

Det finns gott om plats i omklädningsrummen och de kläder som är redo för utryckning är sanerade och rena.

Brandstång

I den nya räddningsstationen finns en brandstång. Det fanns faktiskt inte i den gamla stationen.

Matsal

Gemensamma utrymmen, som till exempel matsal, ger en viktig vardagssamverkan mellan verksamheterna på stationen.

– Att kunna prata över en kopp kaffe gör att vi lär känna varandra bättre. Det underlättar i akuta situationer att kunna varandras namn, säger Sofie Bergström, räddningstjänsten.

Matsal med soffa

Då stationen är bemannad dygnet runt är inredningen vald för att skapa hemkänsla.

Innergård

Innergården som man når från matsalen kommer att bli en fin oas, framförallt under sommartid.

Guldfärgade lampor

Gulddetaljerna från fasaden går igen i inredningen.

Övernattningsrum

Räddningsstationen har flera övernattningsrum, som alla har säng och egen toalett.

Kök

I köket kommer personalen att ha egna utrymmen i skafferi och kyl. Här kan man laga både frukost, lunch och middag.

vagnhall

Den stora vagnhallen ska rymma kommunens räddningsfordon.

FAKTA

  • Byggstart: juni 2019
  • Plats: Lilla Mjölkuddsberget, området mellan Beijer och Mjölkuddstjärnen.
  • Budget: 270 miljoner kronor
  • Arkitekt: Niklas Granljung, a och d arkitektkontor, Luleå
  • Huvudentreprenör: NCC Building Sweden
  • Huvudbyggnad i två våningar på totalt cirka 8 300 kvadratmeter för bland annat vagnhallar, verkstäder, kontor och gemensamhetsutrymmen. Tre mindre byggnader mellan 225–375 kvadratmeter för bland annat garage.

Text: Susanne Lundblom

Foto: Anders Alm, Susanne Lundblom

Logotyp