SFI-lärare prisas för arbete med vuxna elever utan skolbakgrund

Arbetslag 1 på SFI vid Vuxenutbildningen i Luleå har tilldelats ett stipendium för sitt framgångsrika arbete med vuxna elever som saknar tidigare skolbakgrund. För lärarna är utmärkelsen både överraskande och uppmuntrande och framför allt ett erkännande av en elevgrupp som sällan hamnar i centrum.

Fr v: Elisabeth Johansson-Hallin, Veronica Söderström, Angelica Jönsson Westberg, Viktoria Perman, Linda Johansson och Desiree Bergström.

När beskedet kom väckte det glädje i arbetslaget. Desiree Bergström beskriver det som både överraskande och uppmuntrande, efter en period av intensivt gemensamt arbete. Kollegorna Linda Johanson, Viktoria Perman, Angelica Jönsson Vestberg, Veronica Söderström och Elisabeth Johansson-Hallin delar känslan av att stipendiet betyder mycket, inte bara för dem som arbetslag, utan också för eleverna på studieväg ett.

– Inom vår studieväg går ju elever som inte har någon skolbakgrund, så det kändes lite extra att även de får uppmärksammas. De har ofta en lång väg framför sig, säger Angelica Jönsson Vestberg.

Att bygga språk, trygghet och studieteknik

Eleverna som arbetslaget möter är vuxna och många har aldrig gått i skola. Vissa saknar helt läs- och skrivkunskaper, även på sitt modersmål.

– De kanske inte är vana att hålla i en penna eller kommunicera i skrift. Och samtidigt ska de som vuxna lära sig ett helt nytt språk, läsa och skriva. Det är en jättestor utmaning, säger Elisabeth Johansson-Hallin.

Glad kvinna med kort hår och glasögon

Elisabeth Johansson-Hallin betonar vikten av samarbete i arbetsgruppen.

Samtidigt bär de ofta på starka erfarenheter, yrkeskunskap och livskompetens från andra länder. I undervisningen handlar mycket om att bygga trygghet, tålamod och studieteknik.

– De börjar ofta prata svenska ganska snabbt, eftersom de inte kan engelska eller andra språk som de kan använda sig av. Men läsförståelsen och studietekniken, det är där utmaningen ligger. Eleverna måste inse att de behöver repetera och träna flera gånger, säger Veronica Söderström.

Kvinna med långt blont hår.

Veronica Söderström berättar att många av eleverna har fått sommarjobb, vilket hon tycker är väldigt roligt.

Framstegen som gör skillnad

Det är i de konkreta ögonblicken som arbetets betydelse blir tydlig. En elev som gått från A-kurs till D-kurs och blivit godkänd på nationella provet. En annan som plötsligt inser: ”Jag kan läsa, jag förstår meningen.” En tredje som tidigare behövt hjälp av sina barn i kontakt med myndigheter, men en dag kommer till skolan stolt över att ha klarat det själv.

– När eleverna själva ser att de kan, att de fixar det här, då blir man väldigt glad, säger Linda Johansson.

Demokrati i praktiken

Undervisningen handlar inte bara om språk. Demokrati, jämställdhet och samhällskunskap är en naturlig del av vardagen.

– Vi har jobbat mycket med demokrati, speciellt den senaste månaden. Eleverna har fått berätta vad de vet, vi har sett filmer, läst texter och gjort ett besök i stadshuset där eleverna fick träffa kommunalråd och själva ställa frågor, säger Linda Johansson.

Glas kvinna med axellångt mörkt hår och glasögon.

Linda Johansson betonar vikten av att eleverna känner sig trygga, så de vågar uttrycka sig.

I klassrummet återkommer frågorna löpande.

– I varje tema finns det alltid saker man kan lyfta kring jämställdhet. Många elever är vana vid ett annat liv, så det blir viktiga och engagerande samtal, säger Angelica Jönsson Vestberg.

Ett arbete som kräver samarbete

En viktig förklaring till arbetslagets framgång är samarbetet.

– Vi känner till varandras elever. Många har haft dem i A-kurs och sedan i B och C. Det gör att vi kan stötta varandra och eleverna på ett bättre sätt, säger Veronica Söderström.

Samarbetet stärks också av eleverna själva.

– Vi har modiga elever. Och det gör att vi som lärare behöver jobba ännu tätare tillsammans för att de ska lyckas och må bra, säger Angelica Jönsson Vestberg

Kvinna med långt ljust hår.

Ödmjukhet är något man som lärare känner inför dessa elever, berättar Angelica Jönsson Vestberg.

Alla kan lyckas – oavsett bakgrund

För lärarna innebär mötet med eleverna också ständiga lärdomar. Angelica Jönsson Vestberg beskriver det med ett ord: ödmjukhet. Desiree Bergström betonar att brist på skolbakgrund aldrig är detsamma som brist på kunskap. Många elever har varit skickliga företagare, arbetat hårt eller burit stort ansvar långt innan de kom till Sverige.

Stoltheten i arbetslaget handlar därför inte främst om själva stipendiet, utan om elevernas steg framåt: när någon vågar prata, börjar läsa, får sommarjobb eller upptäcker en ny del av världen. Det är då arbetet får sin tydligaste mening.

– Det viktigaste är att eleverna lär sig, trivs och gör framsteg, säger Veronica Söderström.

– Och att de ser en framtid efter SFI, att det finns möjligheter att komma ut i arbete, fyller Linda Johansson i.

MOTIVERING

Varje dag möter Arbetslag 1 elever som har den längsta vägen att gå och som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter. Att arbeta med denna målgrupp kräver pedagogisk kompetens, uthållighet och en sömlös samarbetsförmåga. I undervisningen vävs språkutveckling samman med arbete kring svenska kärnvärden, bland annat genom studiebesök och fördjupande teman om demokrati. Ett exempel är hur de skapar möten mellan elever från olika kulturer, där komplexa begrepp som jämställdhet diskuteras. Genom sitt arbetssätt stärker de inte bara elevernas möjligheter i det svenska samhället, utan bidrar också till inspiration och engagemang bland sina kollegor.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text och foto: Maria Näslund

18 juni 2026

Logotyp