Ungdomsenkäten LUPP (lokal utveckling av ungdomspolitiken) är en enkät för kommuner och regioner som vill få kunskap om hur unga har det, hur de mår och vad de tycker om att leva på sin bostadsort. Resultatet av enkäten 2021 visade bland annat att elever vid kommunens skolor inte tycker att skolmaten lever upp till deras förväntningar och att de inte blir lyssnade på när de framför sina synpunkter.
– Den uppfattningen vill vi ändra på, vi behöver få tips och idéer från eleverna så att maten passar dem, men vi behöver samtidigt arbeta för en klimatsmart mat och där behöver vi samarbeta tillsammans med eleverna för att hitta en lösning, säger Anna Karlsson, enhetschef för måltider vid Resurscentrum, barn- och utbildningsförvaltningen.
Klimatsmart mat i magen
En lunch får kosta omkring 12 kronor per portion för en högstadieelev i kommunen. För att hålla budgeten krävs planerade inköp med en mix av livsmedel som ska ge en näringsriktig och god måltid som även är klimatsmart, det vill säga den ska hamna i magen och inte bli matsvinn.
– Eleverna behöver tycka att maten är god, då vinner vi alla på det i längden, eleverna blir mätta, de orkar mer i skolan och vi sparar på miljön, säger Helena Potila, enhetschef för måltider vid Resurscentrum, barn- och utbildningsförvaltningen.
För att utveckla sina smaklökar behöver ett barn provsmaka något nytt omkring 5–6 gånger. Jens Drugge, som är en av enhetscheferna för måltider, berättar att han tidigare har arbetat som kock vid en skola i Stockholm där de utvecklade maträtter i nära samarbete med eleverna.
– Ingen sade att de gillade svamp men när jag gjorde svamp i en favoriträtt då gillade alla eleverna det, det gäller att hitta en kombination som fungerar både vad gäller smak och budget, säger Jens Drugge.
Det är lätt att tro att matsvinn endast uppstår när eleverna inte gillar maten men även när favoriträtten serveras uppstår svinn.
– Matsvinn blir det också för att de tar för mycket mat, är den god så öses det på och då blir i stället effekten att de inte orkar äta upp, säger Jens Drugge.
Förbättringsarbetet
För att få fler att gilla skolmaten har skolmåltider startat upp ett samarbete med elevråden som kommer att utvecklas allt eftersom.
Redan vid första träffen med elevråden inkom det flera förslag på hur det går att förbättra, här är några av dem: ”Odla eget”, ”spara in på andra grejer så budgeten ökas”, ”sluta förstöra saker på skolan för att minska på onödiga utgifter”, ”använda mindre tallrikar när det är favoritmat, för att minska svinnet”.
Eleverna gav även förslag på klimatsmarta rätter som de tycker om och de vill ha mer av. Några exempel är potatispalt, raggmunk, asiatiska nudelrätter, quorn-biffar, pannkaka och kycklingrätter.
Framledes kommer det att utses matambassadörer i elevråden som får möjlighet till att ha en dialog om de rätter som tas fram på menyn.
– Vårt mål är att öka inflytandet för eleverna där de tillsammans med köken arbetar fram en metod som fungerar, säger Anna Karlsson, enhetschef för måltider.
