Statsbidrag till skolan
För att möta den utmaning som coronapandemin medför beslutade regeringen att under år 2021 förstärka det statliga stödet till skolan med en miljard kronor och därefter ytterligare 250 miljoner. Syftet är att ge kommunerna goda förutsättningar att kunna säkerställa att alla barn och elever får den utbildning de har rätt till, trots pandemin.
Av de ytterligare 250 miljonerna i Sverige tar Luleå del av 1,6 miljoner kronor. Pengarna ska användas till insatser i kommunala och fristående skolor. Medel delas till fristående grundskolor från potten enligt samma principer som normalt vid fördelning av elevpeng, men de fristående väljer själva hur bidraget ska användas.
Nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag och statsbidraget kommar att användas i grundskolan till att förnya läromedel och uppgradera böcker till skolbibliotek.
– Vi vill använda stödet till att öka likvärdigheten mellan skolor och trygga barnens rätt till utbildning. Därför vill vi förnya läromedel och uppgradera utbudet av skolböckerna i skolbibliotek, säger Maarit Enbuske, skolchef.
Det tidigare statsbidraget, på cirka sju miljoner kronor har använts bland annat till att motverka kunskapstappet, inköp av förpackningsmaskin för skolmåltider, elevhälsosatsning, förstärkning av modersmålslärare vid sommarskola samt utgifter för extra bussar för simundervisning.
Justering av investeringsbudget
Barn- och utbildningsnämnden fastställer årligen förslag till investeringar som nämnden avser genomföra för planeringsperioden. I juni 2021 godkände barn-och utbildningsnämnden att medel skulle användas till åtgärder i Spira förskola på Kronan, hemkunskapssal i Råneå, duschbås i Hälsans hus, Porsöskolans matsal samt Ormbergsskolan.
Nämnden beslutade att medel för skolstrukturens utredning samlas under kommunstyrelsen/kommunstaben. Underhåll av befintliga lokaler ökar från 10 miljoner till 15 miljoner år 2022 och 2023 samt att renovering av en avdelning på Spiras förskola flyttas fram till nästa år.
– Skolstrukturen utreds just nu i valda områden och eventuella åtgärder är svåra att budgetera. Av praktiska skäl är det bättre att medel finns hos kommunstyrelsen än hos barn- och utbildningsnämnden. Även om utredningar pågår så behöver vi ta höjd för både planerade och eventuella akuta åtgärdsbehov i förskolor och skolor, därför bedömer vi att dessa investeringar ökar en del, säger Thomas Parvin, lokalstrateg.
