Förr i tiden var det lantmätare som samlade in informationen till det som fanns på kartorna, och om en medborgare ville titta på en karta från Luleå kommun fick de gå till Stadshuset och begära ut en papperskopia.
Nu samlas allt digitalt, och dessutom kan alla som har en mobiltelefon med GPS också vara med och samla in information som kan bearbetas till kartor med geografisk informationsteknik(GIS) Länk till annan webbplats..
På Luleå kommuns hemsida kan alla få tillgång till delar av kommunens digitala kartor Länk till annan webbplats., och de används av läraren Malin Viklund när hon har lektioner för sina elever. För sitt arbete har hon fått ett pris av branschorganisationen NorrGIS.
– Jag tycker det är viktigt att berätta för eleverna hur man kan använda digitala kartor med information när man bygger ett samhälle. Vi utgår ofta från kommunens kartor kring aktuella projekt, och det skapar diskussioner hos eleverna hur de påverkas och att de också kan tycka till om till exempel detaljplaner innan de beslutas, berättar Malin Viklund.
Grunden för eleverna är digitala kartor
Det finns mycket information i digitala kartor som eleverna har användning för när det ska lära sig att bygga samhällen utifrån kommunens översiktsplaner och detaljplaner.
– Information finns i kartor. Det handlar om att de ska kunna läsa informationen och hämta vad de behöver. De ska kunna läsa en detaljplan, se vilka krav som ställs och sedan rita hus som passar in i omgivningen med tak som tål belastning av snö. De ser dom i snö- och lastkartor, berättar Malin Viklund.
Eleverna får också lära sig hur hela planeringsprocessen ser ut i kommunen, och vilken roll politiker, tjänstemän och de själva som medborgare har.
– Det är samma sak som planingenjörerna på Luleå kommun arbetar med. De har gjort underlagen som politiker ska besluta om utifrån GIS, medborgarna kan göra sin röst hör i samråd och sedan beslutar politikerna om detaljplanen, säger Jonny Halvarsson, GIS-strateg på Luleå kommun.
Jonny Halvarsson är också ordförande i branschorganisationen NorrGIS som delat ut priser till Malin Wiklund och en lärare från Umeå.
Eleverna blir medvetna om att de kan påverka
På lektionerna får eleverna utgå från aktuella projekt i kommunen. De har till exempel tittat på Norrbotniabanan, Hertsöheden och verksamhetsområdet i Rutvik.
– Jag ber dem kolla på de områden där de själva bor. Då är det lite intressant om en elev upptäcker att Norrbotniabanan ska gå rakt över deras hus. Det startar en bra diskussion, och får upp ögonen för vad som pågår i kommunen. Jag väljer ofta detaljplaner som påverkar mina elever för att få till diskussioner, berättar Malin Viklund.
När eleverna upptäcker att de själva kan bli påverkade av olika projekt upptäcker de att det finns möjligheter för människor att påverka till exempel kommunens detaljplaner.
– Jag lär mig mycket av deras perspektiv, och får syn på de frågor som är viktiga för unga människor. Det kan vara hur de tar sig fram med kollektivtrafik, och vilka områden de vill bo i när de flyttar hemifrån. Tryggheten är också viktig för eleverna, säger Malin Viklund.
Eleverna går också hem och ställer frågor till sina föräldrar om de är medvetna om vad som planeras i deras område, och hur det till exempel påverkar deras bostad.
– När vi diskuterade järnvägskorridoren i Antnäs gick en elev hem och diskuterade med sina föräldrar, och bad dem bevaka det eftersom järnvägen ska gå över deras hus. En elev från Rutvik hörde med föräldrarna om de hade koll på verksamhetsområdet och lämnat in synpunkter till kommunen, avslutar Malin Viklund.
