Orrbysägnen består av tolv sagor. Tre av dem är ofullständiga och innehåller endast lösryckta delar. Gustav Hallströms skrift bygger på både nedtecknade och muntliga uppgifter som han fick ta del av i mitten av 1920-talet. Enligt Hallström hade uppgiftslämnaren fått lära sig sagorna utantill vid besök hos farföräldrarna i Böle på 1880-talet.
Viktigt för släkten i Orrbysagan, eller solsönerna som de kallades, var dess märke. Den i släkten som ägde märket hade också makten. Troligen omvandlades märket med tiden till ett bomärke.
Mannen som byggde Orrbyn
I tredje sagan kan man läsa: ”Hit kom varje vår ett följe av män. De seglade med sitt skepp genom viken, norr om där Råneå är nu. Forsarna funnos ej då. De lade till vid en ö, där nu Böle ligger.” Under en båttur råkade männen ut för en olycka, men räddades av en man med en ”åhr” (åra). Mannen blev dock sjuk och de övriga männen, som trodde han skulle dö, lämnade honom efter att de tagit hans ”guld, koppar och märke”.
Men mannen frisknade till och i fjärde sagan berättas hur han året efter reste med ett skepp söderut. ”Då han kom åter hade han tagit sitt märke tillbaka, och i skeppet hade han kvinnor och boskap, samt stannade sedan. Han byggde sin gård, där han använt åran till räddning och kallade stället Åhrby”.
I följande sagor kan vi läsa vidare om mannen som byggde Åhrbyn och hans söner, om tvister och strider, skatteindrivningar, bygget av kyrkor, krig och om hur släkten efter en förbannelse till slut lämnade gården och flyttade till staden.
Sagan har gått i arv i generationer
I stadsarkivets årsbok från 2006 har Anders Sandström, en av grundarna till Lulebygdens Forskarförening, tittat närmare på historien. Sandström skriver att det är en omöjlig uppgift att kontrollera Ättesagan i alla sina detaljer.
Men samstämmigheter mellan sagans uppgifter och det vi idag känner till om Norrbottens tidiga historia är ibland anmärkningsvärd. Därför är troligen Orrbysägnen ett äkta traditionsmaterial som gått i arv från mun till mun mellan generationer.
* Landnam betyder att ta land i anspråk.
