Skyltsöndag förknippas ofta med helgöppna affärer och julklappsköp. Långt ifrån 60-talets betydligt lugnare tillställningar, då flanerande vuxna och barn trånade efter skyltfönstrens lockande julklappar utanför stängda butiker.
Skyltsöndagen som tradition började i slutet av 1800-talet och hade en viktig funktion då det var ett bra sätt för handlarna att visa sitt sortiment. I och med elljusets införande ökade intresset för fönsterskyltning och att vara skyltdekoratör blev ett yrke.
Skyltsöndag 1962 med lyckligt lottade tomtenissar som leker i ett skyltförnster. Barn och vuxna får snällt stå på andra sidan glasrutan och titta på.
Skyltsöndag 1965 vid Domus varuhus, nuvarande Smedjan, i korsningen Storgatan-Smedjegatan. Evenemanget drog stora skaror besökare.
Så här dekorerade fotograf Gustaf Holmström sitt skyltfönster 1937.
Julhandeln var då som nu den viktigaste försäljningsperioden och handlarna gjorde sitt bästa för att locka kunder. Vid 1900-talets mitt, då begreppet skyltsöndag på 1:a advent ska ha tillkommit, drog evenemanget stora skaror besökare. Det blev ett riktigt folknöje att titta, men inte att handla, eftersom affärerna på den tiden hade söndagsstängt.
Ända långt in på 1960-talet var affärerna stängda på söndagarna. Debatterna var många och långa om man skulle tillåta fria öppettider, eftersom många ville handla på kvällar och helger. 1967 infördes kvällsöppet och butikerna kunde då hålla öppet till klockan 20 på vardagarna. Kravet på söndagsöppet möttes av motstånd, inte minst från handlarna själva. De religiösa argumenten om arbetsfri söndag levde kvar i viss mån. 1972 fick Sverige slutligen fria öppettider, då butikerna kunde hålla öppnet kvällar och helger. Debatten fortsatte dock, och så sent som på 1990-talet diskuterades krav på reglerade öppettider.
När självbetjäningen införde under 1960-talet, och med den möjligheten att själv botanisera i butikernas utbud, minskade skyltfönstrens betydelse något. Julskyltningens roll som enbart visuell upplevelse är sedan länge överspelad och till stor del ersatt av shopping.
DELA VIA SOCIALA MEDIER
Text: Karin Kemi
Foto: Luleå kommuns historiska arkiv
RELATERADE ARTIKLAR
