Vem var första Luleåbon?

Vem var den första människan på månen, vem var den förste att bestiga världens högsta bergstopp Mount Everest? Sådant har alltid intresserat människor och namnen känner vi till. Men vem som var den första Luleåbon, det är svårare. Det beror på var vi drar gränsen.

Från begynnelsen låg Luleå under kilometertjock is ändå till för 10 000 år sedan. De första människorna kom hit för omkring 7000 år sedan, troligen från öst och levde på vad havet kunde ge. För då liknade det som är Luleå kommun idag ett skärgårdslandskap.

Kartan från 1671. De röda prickarna i varje by visar antalet skattlagda gårdar och därmed byns storlek. Kyrkplatserna är särskilt utmärkta och Luleå stad markeras av en byggnad med två vimpelförsedda torn och ett rödfärgat långhus däremellan. Symbolen skulle ge staden lyskraft.

Om det vittnar hundratals lämningar från stenåldern som hittats runt om i kommunen. För ungefär 2000 år sedan, under järnåldern, bodde det samer vid kusten. Även namnet Luleå har samiskt ursprung, från Luleju på nordsamiska och Julevu på lulesamiska som betyder ”de som bor i öst”.

Lulebygden koloniserades av kronan och kyrkan med början på 1300-talet, så sammanfattningsvis lär en hel del olika folk passerat på den platsen där staden Luleå grundades 1621.

Var Per Clemetsson först?

Den som hämtade Luleå stads privilegiebrev i Stockholm under sommaren 1621 var Per Clemetsson från Alvik. Han hade tidigare varit befäl i flera krig. Han fortsatte vara bosatt på gården i Alvik och hade bara kyrkstuga vid stadsplatsen. En stadsbo, möjligen Luleås första, blev inte han.

Om vi upprepar frågan om den första Luleåbon så drar vi nu alltså gränsen vid stadsgrundandet. I 1623 års borgarlängd finns 39 namngivna personer, nästan samtliga med förankring i byarna i socknen, det var landsbygdsköpmän från Luleå och Råneå älvdalar och från kustbyarna. De så kallade boskapslängderna, från 1620- och 1630-talen visar att fler människor blev bofasta i staden. Dessa kom inte i första hand från den gamla bondeeliten utan tillhörde fattigare släkter.

Var det Johan Månsson Fordell?

Den borgare som agerade mest framsynt i samband med stadens flyttning närmare kusten 1649 var Johan Månsson Fordell. Han hade anor i Persön, hemmanet fanns kvar i släkten, och hans far stod på borgarlängden 1623. Johan Månsson skrev rent av till rikskanslern 1642 att förfäderna hade agerat i ”oförstånd” vid förra valet av stadsplats. Hårda ord. Staden blev flyttad, Johan Månsson Fordell var borgmästare 1642­-1656.

I tidiga borgarsläkter finns ättlingar till Per Clemetsson (med nya efternamn), vidare delar av släkterna Orre, Kråka, Ruth, Höijer, Björn och Fordell. Ömsom var de i kompanjonskap och ömsom låg de i tvist. Under sent 1600-tal tillkommer namn som Rödlund och Hahn, under tidigt 1700-tal Lungh och Govenius. Den sistnämnda släkten blev kvar i borgarhandel under ovanligt lång tid, till sekelskiftet 1900.

Första Luleåbon ... okänd

Den första Luleåbon efter 1621 kan vi alltså lika lite namnge som den före 1621. De skriftliga källorna tiger still. Vill man peka ut två huvudpersoner som hade dokumenterad betydelse för gamla och nya stadens äldsta tid är det befälet Per Clemetsson och borgmästaren Johan Månsson Fordell. Båda var män av sin tid, men också för sin tid. Båda stod i stora händelsers centrum.

FAKTA

Text: Maurits Nyström, Katja Güth Laitila

Karta: Läntmäteriverkets arkiv

Logotyp