Så får vi igång byggandet på landsbygden

Kommunens ambitioner att växa till 100 000 invånare år 2040 betyder att landsbygden ska växa med drygt 4 000 invånare. Det finns en efterfrågan på bostäder i byarna. Men hur får vi i gång byggandet? Det ska en förstudie reda ut.

– Vi ser en efterfrågan på bostäder i byarna, både av människor som vill flytta till och från dem som redan bor där. Vi behöver göra en kombination av olika åtgärder för att främja byggande och inflyttning till landsbygderna. Dels underlätta när man bygger i närhet till ett redan exploaterat område. Dels att vi har en variation av boendeformer för att stimulera flyttkedjor och för att möta de olika behov som invånarna har. Och inte minst att vi som kommun skulle kunna köpa mark för att planera och markanvisa, förklarar Maria Nordgren, avdelningschef demokrati och samhälle.

Fler vill bo på Luleås landsbygder, men det finns inte många hus till salu. Kommunen utreder just nu hur byggandet kan stimuleras. På bilden syns Måttsund där det finns några tomter vid vattnet till salu.

kvinna vid dator

Jenny Lindberg, arkitekt på kommunstaben.

Få igång flyttkedjor

Äldre som är i behov av ett enklare och mindre boende har idag ofta svårt att hitta ett alternativ i den egna bygden. De vill inte lämna sitt sociala nätverk och tryggheten vilket gör att de bor kvar. Tillgången till mindre lägenheter skulle få i gång positiva flyttkedjor där hus blir till salu för till exempel barnfamiljer. Samma gäller ödehus. Spekulanter finns, bara objekten kommer ut till försäljning.

Förstudien som kommunstaben just nu tar fram fokuserar just på det, att få fler hus ut på försäljning men även att tydliggöra kommunala verktyg för att stimulera byggande och inflyttning och uppmuntra privata aktörer att komma i gång (eftersom kommunen inte äger mycket mark på landsbygden).

– Utmaningen här är att det kan vara svårt att få ekonomi i byggprojekt. Bankernas utlåningspraxis med höga krav på avkastning gör det svårt att få lån för aktörer som vill bygga nytt där marknaden anses för svag. På andra ställen i Sverige och Europa har man jobbat med kooperativa byggformer och samverkan med kommunen vilket kan ses som en framgångsfaktor, berättar Jenny Lindberg, som är arkitekt och jobbar just nu med förstudien på kommunstaben.

 

Alternativt sätt att bygga

Ett exempel på kooperativt byggande var när lokala krafter tillsammans byggde ett generationsboende i Klöverträsk. Men även Hogslätts Vänboende i Bohuslän är ett gott exempel på lokalt byggande, projektet gick i lås mycket tack vare att kommunen ställde upp som borgenär.

Kommunen arbetar nu med riktlinjer för bostadsförsörjning. Där framgår att kommunen behöver arbeta både långsiktigt och innovativt för att kunna främja möjligheterna att bo på landsbygderna.

– Vi vill hjälpa folk att få leva där de vill, avslutar avdelningschef Maria Nordgren.

Vad är socialt eller kooperativt byggande?

Runt om i landet finns olika initiativ och grupper som bygger i egen regi på landsbygderna, t ex Egnahemsfabriken på Tjörn Länk till annan webbplats. eller i Kiladalens Utvecklingsbolag i Nyköpings kommun. Länk till annan webbplats.

I Tyskland finns olika projekt där bygg-gemenskaper har byggt äldre- eller trygghetsboende i mindre samhällen och byar och på det viset lösgjort villor till försäljning. Eller att unga familjer har gemensamt renoverat gamla stora gårdar till kooperativa hyreslägenheter.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Katja Güth Laitila

Foto: Frank Rizo / Peter Rosén

Logotyp