Redan 1918 öppnade Norrbottens läns hembygdsförening friluftsmuseet på Gültzauudden och bedrev det som ett slags norrbottniskt Skansen.
– Vid Luleås 300-årsjubileum, tre år senare, fanns här omkring tio byggnader och en restaurang. Under 1920- och 1930-talet kom folk hit i strida strömmar, men allt eftersom tappade museet sin dragningskraft och under 1965 hade det knappt 800 besökare, berättar Hanna Ringbjer, museichef på friluftsmuseet Hägnan.
Diskussionerna började gå varma. Skulle friluftsmuseet läggas ner eller flyttas? Vid den här tiden förvaltades verksamheten av Norrbottens museum och länsmuseichef Harald Hvarfner såg fördelar med att flytta museet till Gammelstad där kyrkstaden redan lockade många turister. Gammelstad var dessutom en mer naturlig plats och det fanns möjligheter att få bygga upp friluftsmuseet på den gamla prästgårdens marker.
Ett fantastiskt läge
Flytten påbörjades och var klar i början av 1970-talet. Idag har friluftsmuseet ett fantastiskt läge mellan Världsarvet Gammelstads kyrkstad och Gammelstadsvikens naturreservat.
– Namnet Hägnan fick friluftsmuseet i en namntävling som genomfördes efter flytten. Det knyter an till att marken, där friluftsmuseet numera ligger, förr i tiden kallades Prästhägnan och tillhörde prästgården.
En resa till olika tidsåldrar
Fram till 2006 låg fokus på uppbyggnaden av nya miljöer och allt fler byggnader flyttades hit från andra områden. Idag finns 50 byggnader på Hägnan som tillsammans med odlingar, åkrar och hagar gestaltar livet förr i Norrbottens kustland.
– I torpet råder det 1780-tal, Storgården visar hur en välbärgad bondgård kunde se ut på 1880-talet, i Peri-Hanscha-gården är det 1920-tal och i Lanthandeln får du en glimt av 1940-talet. Utöver dessa gårdsmiljöer så har friluftsmuseet också ett kafé, en scen, två dansbanor samt flera övriga byggnader. Idag är det Luleå kommun som äger och förvaltar friluftsmuseet, avslutar Hanna Ringbjer.
Källa: Visitgammelstad.se
