”Jag ville göra skillnad”

Lena Eriksdotter Ylikangas har varit god man och förvaltare i över 30 år. Hon ser till att ett tiotal personer får den hjälp de behöver i sitt dagliga liv.

Året var 1987 när Lena Eriksdotter Ylikangas genom en bekant hörde talas om att man kunde bli god man och förvaltare via kommunen. Hon hade redan då ett stort samhällsintresse och ville hjälpa andra människor, så hon blev genast intresserad och började läsa på om vad ett godmanskap innebar. Därefter skickade Lena in en ansökan till överförmyndarnämnden, fick den lämplighetsprövad och slutligen beviljad.

– Jag fick mitt första uppdrag 1988 och den personen har jag fortfarande kvar som huvudman, berättar Lena.

Lena Eriksdotter Ylikangas är god man och förvaltare.

Idag är hon ålderspensionär och har fortfarande ett tiotal huvudmän som hon hjälper i vardagen. Uppdragen ser lite olika ut beroende på vad personen behöver hjälp med. I regel finns det tre huvudområden som man kan ge huvudmannen hjälp inom: bevaka rätt, förvalta egendom och sörja för person.

– Det kan exempelvis handla om att sköta huvudmannens ekonomi, skicka in ansökningar och se till att personen får den hjälp och omsorg han eller hon behöver.

Överförmyndarnämnden som är en kommunal tillsynsmyndighet ser till att alla gode män får den utbildning som de behöver för sitt uppdrag.

Varje år lämnar Lena in en årsräkning och redogörelse som överförmyndarnämnden granskar. Detta för att se till att hon sköter sitt uppdrag. Huvudmannen och dess anhöriga har sedan möjlighet att ta del av handlingarna hos överförmyndarnämnden.

– Jag är skyldig att spara allt underlag till årsräkningen för att kommunen, huvudmannen och anhöriga ska kunna ta del av det. Det funkar jättebra tycker jag.

Uppdraget som god man har såklart påverkats av coronapandemin. Lena berättar att hon har suttit i karantän sedan i mars 2020. Det i kombination med att det har varit besöksförbud på boenden har inneburit att hon inte har kunnat besöka sina huvudmän. Normalt sett träffar hon dem ungefär en gång i månaden.

– Besöken har ersatts med telefonsamtal med huvudmännen och personal på boenden. Det är tråkigt att vi inte har kunnat träffas, men vi har ju inte haft något annat val nu under pandemin.

Lena berättar att hon under dessa 30 år har trivts väldigt bra med sina uppdrag som god man och förvaltare. Hon har också lärt sig mycket om hur samhället fungerar.

– Det bästa med att vara god man är att man gör skillnad för en annan person, att man gör någons vardag lite enklare. Jag hoppas att fler som har möjlighet vill prova på att vara god man, avslutar Lena.


Vill du också bli någons vardagshjälte? Läs mer och ansök på lulea.se/godmanlänk till annan webbplats

FAKTA

Text: Matilda Frölin

Foto: Magnus Stenberg

Logotyp