Luleå industripark: en grön, industriell revolution

SSAB:s nya elektriska ljusbågsugn och valsverk, Talgas nya fabrik för grafitanoder, vätgaslagring för Hybrit, nya malmhamnen, LKAB:s ReeMAP-anläggning för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Luleå Industripark är epicentrum för den gröna industriella revolutionen.

– Världen tittar norrut, vi får hoppas att dom inte får nackspärr, för det händer nya spännande saker här hela tiden, säger Robert Eriksson, projektchef, Luleå Industripark.

Luleå Industripark utgörs av industriområdet som vi i folkmun kallat Svartön och Hertsöfältet. Det är här den stora gröna industriella omställningen redan har startat. Här testas Hybrits tillverkning av fossilfritt stål. Här testas Talgas grafitanoder i en första testanläggning.

Lite överallt planeras det för nya miljardinvesteringar och framtida innovationer.

Konceptskiss, en vit och blå byggnad nära vattnet.

Fasadbild LKAB ReeMAP. Konceptskiss av Starka Arkitekter.

Robert Eriksson, projektchef Luleå Industripark:

– Det är en spännande utveckling som vi kanske har lite svårt att överblicka nu, när det sker, men det är ett historiskt skeende. Här samlas redan internationella forskare och industriella experter, ett kluster av kunskap inom grön omställning som har världens ögon på sig.

– Miljardinvesteringarna som nu sker kommer med all säkerhet föra med sig ytterligare kringinvesteringar och locka fler företag att söka sig hit för att vara en del av all den kunskap som genereras här. Givetvis spelar Luleå tekniska universitet en viktig roll här också. Så vi har bara börjat, som jag ser det.

Peter Larsson, förra regeringens samordnare för indstriinvesteringarna är också inne på att vi befinner oss i ett historiskt skeende:

– Det är verkligen dags att uppdatera den gamla bilden av norra Sverige som en region med minskande befolkning, arbetslöshet och bidragsberoende. Nu är det Norrbotten och Västerbotten som leder utvecklingen och det som är utmärkande är just det dynamiska och snabbrörliga. Samtidigt finns ett långsiktigt mål om hållbarhet som alla strävar mot.

Luleå Industripark kan, om man så vill, också ses som realiserandet av Stålverk 80, en industrisatsning som kollapsade, men som hann pågå så länge att ett stort område industrimark hann anläggas.

– Utan den här industrimarken hade vi inte fått alla dessa etableringar, så det kan lite ses som en senkommen revansch för det arbete som lades ner här inför Stålverk 80, menar Robert Eriksson

Karta över Luleå industripark som visar var de olika industrierna är lokaliserade.

Här är några av de industrier som satsar i Luleå Industripark:

1. LKAB ReeMAP

Cirka 10 miljarder investeras, anläggningen väntas ge cirka 500 jobb och vara i drift 2027.
– LKAB leder omställningen av järn- och stålindustrin med övergången till koldioxidfri järnsvamp. Vi vill nu bredda vår verksamhet genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller som biprodukter till järnmalmsproduktionen och öka Europas självförsörjande av dessa kritiska råvaror, berättar Jan Moström, vd och koncernchef, LKAB, i ett pressmeddelande.

2. Fertiberia

Luleå Industripark kan bli platsen för Fertiberia, där ca 10 miljarder investeras i fabriksanläggningen som ska producera konstgödsel och ammoniak. Anläggningen väntas ge 500 jobb, under byggtiden 2000 jobb.
– Vi har mött en stor efterfrågan av bland annat kända öltillverkare som vill kunna sälja sin öl som ´klimatsmart´. Det går bara om man kan visa på att spannmålen är odlade med fossilfritt konstgödsel, berättar Marc van Doorn, Fertiberias hållbarhetschef till SVT.

3. Malmporten

Investeringen beräknas till 2,6 miljarder och är det största muddringsprojektet i modern historia i Sverige. Totalt bedöms drygt 800 000 mÑ massor behöva grävas upp för att kunna ta emot de större fartygen. Utbyggnaden av Luleå Hamn ökar kapaciteten så att man sommartid kan ta emot fartyg som kan lasta upp till 160 000 ton mot dagens maximala 55 000 ton.

4. SSAB

Ett inriktningsbeslut är fattat om att investera 45 miljarder (summan avser både Luleå och Brahestad) i ny ljusbågsugn och nytt valsverk som ska vara i drift 2030.
— SSAB har potential att minska Sveriges utsläpp av koldioxid med närmare 10 procent, men även andra utsläpp såsom svaveldioxid, kväveoxider och partiklar kommer att minska radikalt vid en övergång till fossilfritt stål”, skriver Jonas Larsson, miljöchef, SSAB, i ett yttrande.

5. Talga

Med Vittangis världsunika grafitfyndighet som råvarukälla ska klimatsmarta batterianoder produceras som reducerar COÇ med 96 procent jämfört med dagens utsläpp. Cirka 70-80 anställda beräknas jobba i fabriken på Hertsöfältet.
– Den storskaliga anläggningen som planeras till 2024 kommer ligga på Hertsöfältet i Luleå. Den kommer kunna leverera 19 500 ton färdigt anodmaterial per år. Det räcker till 400 000 elbilar varje år”, säger Talgas Europachef Martin Phillips till SVT.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Ronny Olovsson

Logotyp