– Skolmaten är viktig för elever och vårdnadshavare, och det syns i engagemanget för e-förslaget. Det är dock inte möjligt att erbjuda köttbullar och makaroner varje dag eftersom skolmaten behöver vara allsidig. Skolmåltiderna är också ute på en måltidsresa där eleverna får mer inflytande på menyerna. Målet med den resan är att eleverna ska gilla maten samtidigt som den är allsidig, hälsosam och klimatsmart, säger Maritha Meethz, ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Riktlinjer och hälsosam mat
Skolmåltiderna i Luleå följer nationella rekommendationer som Livsmedelsverkets riktlinjer och politiska mål. Ur ett hälsoperspektiv förordar de mer fisk och växtbaserad kost samt mindre kött. Det minskar risken för att drabbas till exempel av hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt och diabetes.
Livsmedelsverket rekommenderar dessutom att minska den ultraprocessade maten – som är mycket bearbetad och innehåller många tillsatsämnen – till förmån för mat som lagas från grunden från olika råvaror. Skolrestaurangerna i Luleå lagar nu många fler rätter från grunden. Skolmaten ska vara hälsosam och innehålla alla näringsämnen, så eleverna orkar med skoldagen och mår bra. Det är också bra om skolmaten ger en grund för eleverna att ha hälsosamma allsidiga matvanor i framtiden.
Måltidsresan på skolorna
De centrala menyerna för skolmåltider togs bort 2022, för att skapa förutsättningar för nöjda elever. Varje skolkök har uppdraget att skapa sina menyer tillsammans med eleverna utifrån de riktlinjer som styr skolmåltiderna om att servera balanserad och näringsriktig mat. Målet är att kunna erbjuda både goda och balanserade måltider som eleverna tycker om.
– Förändringen av skolmåltiderna är en resa, där till exempel skolkökens arbetssätt och maträtterna förändras. Det berör många skolkök, och därför har skolorna kommit olika långt på resan, men alla är på väg. Eleverna är också delaktiga i försöken att skapa allsidig mat som de gillar och äter upp, men allt är inte färdigt ännu på alla skolor, säger Thomas Hansson, verksamhetschef på Resurscentrum.
Eleverna kan prata med personalen i skolrestaurangen eller vara med i matråd och komma med förslag. Elevernas synpunkter kan påverka till exempel menyer, kryddning, sammansättning och konsistens på maten. På alla grundskolor serveras i nuläget två rätter per dag som eleverna kan välja mellan samt ett salladsbord.
– Elevdelaktigheten är viktig för att lyckas med hållbara måltider för hälsa och lärande. Det här arbetssättet stärker och utvecklar professionen och kreativiteten som stärker yrkesstoltheten och den viktiga produkt som vi gör varje dag för hälsa och lärande, säger Thomas Hansson, verksamhetschef på Resurscentrum.
Allsidig kost
Att servera köttbullar och makaroner varje dag kan leda till att elever inte får en allsidig och balanserad kost som uppfyller de riktlinjer och lagar som styr skolmåltider.
– Vi vill att eleverna ska få balanserade och näringsrika måltider som de mår bra av, och det kan vara svårt att uppnå om de äter samma typ av mat varje dag. Skolrestaurangerna arbetar med att erbjuda ett varierande utbud av maträtter under veckorna där de aktivt stärker elevernas delaktighet i planeringen av menyer, säger Thomas Hansson, verksamhetschef på Resurscentrum.
Elever som äter samma mat varje dag kan missa viktiga näringsämnen som de skulle få i en balanserad kost, till exempel intag av protein, grönsaker, frukt och fibrer. De lär sig inte heller att äta olika typer av mat med olika smaker och form.
– Elevernas delaktighet sammanfogas med nationella rekommendationer, politiska mål och balanserad kost. För att få till en bra måltidsmiljö, där själva maten som serveras på tallriken är en beståndsdel, är samarbetet på skolan helt avgörande, avslutar Thomas Hansson, verksamhetschef på Resurscentrum.
