Dialog och förståelse viktigt för ett bättre företagsklimat

Näringslivsrådet samlades för sitt andra möte för att stärka dialogen mellan kommunen och företagen
– denna gång med fokus på service, struktur och framtidens samarbeten. Men även ämnen som ambassadörskap och attitydförändringar diskuterades. Mötet genomsyrades av en gemensam vilja att förbättra företagsklimatet i Luleå – men också en insikt om att det kräver långsiktigt arbete, ökad förståelse och bättre kommunikation.

Huvudsyftet med att inrätta ett näringslivsråd är att skapa goda relationer och samverkan mellan Luleå kommun och det lokala näringslivet. Näringslivsrådet ska vara rådgivande och bestå av representanter från Luleå kommun och näringslivet. Läs mer om bakgrunden till att instifta ett näringslivsråd här Länk till annan webbplats..

Kundundersökningen Insikt och Svenskt näringslivs mätning av kommunens företagsklimat presenterades.

Under ett engagerat möte med Näringslivsrådet i Luleå samlades representanter från kommunens servicecenter, inköp, företagare och politiker för att diskutera hur Luleå kan bli en bättre plats att driva företag i. Josefine Wihlzon, näringslivschef, Carina Sammeli (s), kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd Fredrik Hansson (s) hälsade deltagarna välkomna och betonade vikten av samverkan:

– Vi bygger det här rådet tillsammans. Saknas någon bransch eller perspektiv – säg till, ni är den förlängda armen ut i näringslivet.sa Josefine Wihlzon.

– Det ska vara lönsamt och enkelt att vara företagare i Luleå. Annars fungerar inte samhället, fortsatte Carina Sammeli. En kommun är en stor verksamhet och det ska bli roligt att höra era inspel om hur vi ska bygga staden Luleå tillsammans. Vi kommer att be er fundera kring olika ämnen inför varje möte.

Rådet träffas 2–4 gånger per år, med ambitionen är att öka strukturen och skapa en tydlig plattform för dialog. Deltagarna uppmuntrades att återkommande bidra med frågor till agendan.

Fokus på service och bemötande

En stor del av mötet ägnades åt kommunens service och bemötande, där Sanna Ranneberg, enhetschef för kommunens kundcenter berättade om arbetet med att skapa "rätt väg in" för både medborgare och företagare. Med 600 samtal om dagen och ett mål att lösa 70 % av ärendena vid första kontakten, är kundcentret en viktig del av kommunens ansikte utåt. Sanna berättade om projektet Sveriges bästa service, där kommunen arbetar långsiktigt med bemötande och tillgänglighet.

– Vi är stolta över att ligga på sjätte plats i Sverige i Brilliant Futures servicemätning. Brilliant Future undersöker, analyserar & omvandlar kund- & medarbetardata till insikter. Vårt arbete är komplext med helt olika förutsättningar och behov för verksamheterna. Vi vässar kommunvägledarna i bemötande och samtalsmetodik och strävar mot målet att ge Sveriges bästa service, även till de företagare som kontaktar Luleå kommun. Min chef Susanne Sjölund och jag har varit ute och mött samtliga kommunens förvaltningar. Vi har en tydlig målbild.

Flera företagare lyfte vikten av att kundcenter får en utökad förståelse och kompetens i näringslivsfrågor och kan anpassa kommunikationen till näringslivet.

Fredrik Hansson höll med: – En företagare vill ofta träffa en handläggare direkt för att få ett tydligt svar. Nu får vi bättre möjligheter att slussa rätt.

Helén Wiklund Wårell, infrastruktur och servicedirektör:

– Sveriges bästa service är ett treårigt koncernövergripande projekt med fokus på bemötande, tillgänglighet och ärendehantering. Att tänka service i alla sammanhang – både gentemot företagare och medborgare. Tre år kan låta som en lång tid, men vi är 7 000 anställda i koncernen. Om varje medarbetare blir en ambassadör för god service, då kommer det att skapa ringar på vattnet – i hela kommunen.

Sanna Ranneteg, enhetschef kundcenter, och Daniel Granlund, inköpschef, berättade om nya arbetssätt.

Företagsklimat och mätningar

Josefine Wihlzon presenterade resultat från mätningarna Insikt och Svenskt Näringslivs enkätundersökning. Trots vissa förbättringar i rankingen (Insikt: plats 153, tidigare 176) finns fortfarande utmaningar, särskilt inom service och bemötande.

– Årets undersökningar visar en försiktig förbättring. Men vi är inte i mål.

– Det finns en skillnad mellan hur företagen upplever läget och hur vi politiker ser det. Vi måste bli bättre på att lyssna och återkoppla, sa Fredrik Hansson.

Upphandling och entreprenörsdialoger

Daniel Granlund, inköpschef, berättade om förändringsarbetet inom upphandling. En ny digital plan för kommande upphandlingar har lanserats, och kommunen satsar på tidiga entreprenörsdialoger för att få bättre kravställning – något som redan gett resultat i projekt som Förvaltningshuset.

– Vi vet att information om kommande upphandlingar är mycket intressant för leverantörer, samtidigt som informationen snabbt blir inaktuell. Därför har vi effektiviserat och automatiserat processen att kunna uppdatera upphandlingsplanen mer frekvent. Dialog är nyckeln i upphandlingsprocessen så därför känns det bra att vi kommit igång med entreprenördialoger för bygg och anläggning precis som vi gör inom andra branscher.

– Det kan ske genom branschspecifika entreprenörsdialoger, till exempel inom ventilation eller enskilda entreprenörsdialoger vid större byggprojekt. Det ger oss bättre kravställning och ökar möjligheten för lokala företag att delta, sa Granlund.

Ett konkret exempel på detta är Förvaltningshuset, där kommunen ändrade upphandlingsform efter input från många entreprenörer – från styrd totalentreprenad till utförandeentreprenad.

Dialog, förståelse och framtidstro – röster från näringslivet

Under mötet lyftes flera viktiga perspektiv och förbättringsförslag (tydligare kontaktvägar, snabbare service och mer kommunikation kring vad som görs och planeras) från deltagarna. Det uttrycktes uppskattning för kommunens vilja till förbättringar, men här betonades också vikten av att förstå företagens vardag.

Flera deltagare efterfrågade också bättre intern förankring av kommunens ambitioner.

– Hela kommunen måste ha gemensamma värderingar Det får inte fastna på översta våningen i kommunhuset. Vi vill gärna vara med och bidra där vi kan, sa Erik Ranängen, Byggföretagen.

Grupparbete. "Känner ni igen er i mätningarna från Insikt och Svenskt näringsliv?"

Näringslivsgalan och framtiden

Näringslivsgalan Luleå Business Awards framtid diskuterades också. Kommunen ser ett behov av att hitta en ny form för firandet, där främjarorganisationer eller näringslivet själva står som arrangörer och Luleå kommun kan fungera som en part.

Workshop: Vad behöver förbättras?

Mötet avslutades med gruppdiskussioner där deltagarna reflekterade över mätningarna och vad som kan förbättra företagsklimatet i Luleå. Här talade man om den kommunala konkurrensen, det stora glappet mellan hur företagare och politiker uppfattar företagsklimatet samt hur få politiker som svarade på enkäten. Flaskhalsar vad gäller upphandling som fördyrar processer.

Erik Ranängen betonade vikten av gemensamma värderingar i kommunen: – Det måste vara inprogrammerat att man kan säga ja – inte automatiskt nej.

Göran Widén från Brändön Konferens lyfte vikten av attitydförändring:
– Kommunens presentationer i dag var mycket fina – de ger hopp och inspirerar. Kanske behöver vi också förändra vår egen attityd för att vända den nedåtgående trenden i mätningarna? Vi är själva en del av lösningen.

Camilla Sehlin, VD, för Luleå Näringsliv avslutade med en uppmaning:
– Vi har alla ett ansvar att ifrågasätta jargonger och ”sanningar”. Vi kan också bli bättre på att vara goda ambassadörer och lyfta goda exempel.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text och bild: Alexandra Nyman

Logotyp