En mötesplats i historien

  • Vår historia
  • Luleå
  • Sverige 500 år
  • Porsön

Porsöns omgivningar har länge varit en mötesplats. För flera hundra år sedan sammanstrålade människor från socknen i Gammelstad vid gudstjänster och marknader, skeppen ankrade i Gammelstadsviken och handel bedrevs sannolikt på Köpmanholmen.

Läs mer om Porsön. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Vårt Luleå har tidigare skrivit om Luleås historia de senaste 500 åren, med fokus på hur Luleå som stad tog form och stadsflytten. Läs mer här Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Porsön låg längs den sista inseglingsleden till Gammelstad, dåvarande Luleå. Illustration: Joakim Höggren.

– Porsön återfinns längs med den sista inseglingsleden som gick att använda in till Gammelstadsviken och kyrkstaden. De andra lederna grundades upp och växte igen tidigare på grund av landhöjningen, säger Nils Harnesk, arkeolog vid Norrbottens museum, och fortsätter:

– Längst ut på Porsön finns en udde som sticker ut i Gammelstadsviken, Köpmanholmen, som indikerar handel och sjöfart under 1600-talet och 1700-talet, kanske en omlastningsplats när det blev grundare.

Under 1600-talet blev landhöjningen ett allt större problem också för den dåvarandae inseglingsleden och därmed för hamnen och staden. År 1649 flyttades Luleå från Gammelstad till sin nuvarande plats.

Gammelstadsviken med kyrkstaden i bakgrunden. Foto: Rúnar Gudmundsson, © Norrbottens museum.

– På 1600-talskartorna är den sista hamnen i Gammelstadsviken utmärkt. När kartan är utlagd på ett flygfoto ser man den långa bro, kallad sockenbron, och längst ut sjöbodar där det i dag är myrmark. Bron förstördes hösten 1737 av högvatten och byggdes aldrig upp igen på grund av för höga kostnader och för att farleden inte gick att använda på grund av landhöjningen.

Myrmarken där den gamla hamnen legat är inte undersökt och enligt Nils Harnesk finns förmodligen en hel del bevarat i våtmarken. Han skulle gärna göra en undersökning i området.

– Det skulle vara intressant att se om det finns några rester kvar från 1600-talet och 1700-talet. Är det någonting man skulle vilja titta vidare på så är det den sista hamnen - i lera och syrefattig miljö kan mycket finnas bevarat, som exempelvis skor, textil, trä och liknande. Det skulle vara spännande som fokuserad insats för arkeologin, säger han.

Nils Harnesk, arkeolog vid Norrbottens museum, berättar om landhöjningen och att Luleå fick flyttas år 1649. Foto: Sanna Kalla.

Ny stadskärna etableras

Det var svårt att få den nya staden att växa fram. Svältår under 1600-talet och 1800-talet och stora bränder vid två tillfällen, 1653 och 1657, fick en stor del av invånarna att flytta tillbaka till Gammelstad tills staten ingrep, berättar Erica Rönnbäck, museipedagog vid Friluftsmuseet Hägnan.

– År 1649 var det bara hälften av de som var skrivna som borgare som bodde där. Det var en långdragen process att etablera den nya stadskärnan med en befolkning. Dessutom innebar det Bottniska handelstvånget, bestämmelser som i praktiken innebar att människor i Norrland och Finland inte fick sända fartyg till orter söder om Stockholm och Åbo eller ta emot besök av utländska fartyg, ett allvarligt hinder för den ekonomiska utvecklingen i norra Sverige och Finland. Efter att det upphävdes 1765 kunde Luleå växa, säger hon.

Det gamla Luleå

  • Luleå de senaste 500 årenSocknen sträckte sig över det som i dag är Luleå, Boden, Gällivare och Jokkmokk kommun. Luleå var synonymt med Luleå socken.Staden flyttades år 1649.
  • Luleå fick stadsprivilegier år 1621.
  • På 1500-talet var Luleå synonymt med Luleå socken och människor kom till ”Berget” i Gammelstad vid gudstjänster och marknader. År 1492 invigdes stenkyrkan i Gammelstad, den största senmedeltida kyrkan norr om Uppsala.
  • Läs mer om Porsön. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Linda Sundström

Bild: Sanna Kalla och Rúnar Gudmundsson

Illustration: Joakim Höggren

09 november 2023

Logotyp

Vårt Luleå – Nyheter, fördjupning och berättelser från Luleå kommunkoncern. Kommunens ca 7 000 medarbetare jobbar dagligen med att bygga ett hållbart samhälle, ge service genom hela livet och skapa attraktion för att medborgare, besökare och inflyttare ska trivas. Vårt Luleå redovisar vad som händer i kommunen, våra verksamheter och bolag. Vårt Luleå finns både som tidning, taltidning, nyhetssajt och playkanal.

Det är fritt att länka till artiklar och filmer. Andra massmedia får kopiera artiklar så länge som man anger källan vartlulea.se, Luleå kommun.

Linda Sundström

Du hittar vårtlulea.se även på sociala medier.

© 2018 Luleå Kommun