Pandemin skapade behov av hälsoarbete
Under pandemin bet alla ihop.
– Speciellt när man började lätta på restriktionerna fanns det en otrolig oro, säger Gabriella Törngren, rektor för Brisens och Vintergatans förskola på Björkskatan.
Det normala efter pandemin var inte likadant som det normala innan pandemin och det skapade stress.
– Det hade också blivit en norm med färre barn på avdelningarna, pedagogerna var på plats men barnen var hemma. Vi vande oss vid att ha färre barn i grupperna under pandemin så det blev en omställning, menar rektor Anneli Fagerstedt som är rektor på Ormbergets förskola på Björkskatan och Laxens förskola i Örarna.
Rektorerna signalerade gentemot HR på Barn och utbildningsförvaltningen och Kommunhälsan att de var ovana vid kriser och krig. Rektorerna på Björkskatans förskoleområde började sedan samarbeta för att få till en gemensam modell för alla förskolor på Björkskatans förskoleområde.
– Vi behövde få till ett arbetssätt för att fånga och upp det som hände på de olika förskolorna och lyssna på vad personalen funderade på. Då bestämde vi oss för att det på varje förskola skulle finnas hälsoagenter bland personalen som kunde känna av stämningen och hjälpa till att driva ett främjande hälsoarbetet i stort och smått, Ingela Söderholm som är rektor för Hällbacken och Bensby förskola.
Välbefinnande skapar motståndskraft
De började arbeta med vad som kallas för resilience — motståndskraft — tillsammans med Lillemor Östman som är utvecklingsledare inom hälsa på Barn- och utbildningsförvaltningen, och ville bygga upp personalens mentala styrka för att också förebygga ohälsa.
– Vi får hjälp av Lillemor med det. Att välja och hur man kan tänka. På så sätt kan man påverka mer. Det är svårt att påverka en annan människa, men jag kan påverka mitt eget sätt att tänka genom att jobba med mig själv, Gabriella Törnberg
Lillemor Östman hjälpte dem med att lägga upp ett koncept. Det finlandssvenska universitetet Åbo akademi utvärderar hur insatserna påverkar personalens välbefinnande innan och efter projektet. Två magisterstudenter vid Åbo Akademi intervjuar personalen och resultatet kommer att presenteras i två magisteruppsatser och i forskningsartiklar.
– När man arbetar med ökat välbefinnande och ökad hälsa försöker man använda metoder som är enkla att använda och ta till sig, till exempel att föra en tacksamhetsdagbok. Forskning visar att välbefinnandet kan öka genom en sådan enkel sak som att medvetet reflektera över tacksamhet, bland annat stärks relationer människor emellan, kreativiteten ökar, stress minskar, ens upplevda psykiska hälsan förbättras med mera, berättar Lillemor Östman.
