Lumires experter om läkemedel i uttrar

Naturhistoriska Riksmuseet Länk till annan webbplats. i Stockholm har släppt en rapport som handlar om att uttrar från femton olika län analyserats. Rapporten visade att en utter från Boden uppvisade högst halter av olika läkemedel. Förutom att vilda djur inte ska behöva ha olika halter av medicin som är tillverkade för människor inom sig, kan även spår av numera förbjudna gift som DDT finnas i uttrarna och leda till reproduktionsproblem för djuren.

Lumires Vatten- och avloppschef Petra Viklund och vatten- och avloppsingenjör Håkan Talludde (bilden) reder ut vad som skett och berättar mer:

En man och en kvinna i ett avloppsreningsverk.

Lumires vatten- och avloppsingenjör Håkan Talludde och vatten- och avloppschef Petra Viklund i Uddebo avloppsreningsverk i Luleå.

Vilka är era reflektioner gällande rapporten?

– Att människans påverkan blir väldigt tydlig, det vi stoppar i oss stannar inte inom oss – vi är bärare och spridare. Det vi producerar och som vi väljer att använda påverkar även vår miljö, säger Petra Viklund.

Hur har det gått till när uttrar fått i sig läkemedel?

– Från människorna, via avloppssystemen ut i naturen och till den föda som uttern får i sig. Dagens reningsverk är inte dimensionerade eller byggda för att rena läkemedel och miljögifter, och lagstiftningen är gammal. Det nuvarande avloppsdirektivet är 30 år gammalt. Ett nytt direktiv är ute på remiss och bör fastställas inom något, eller några år. Där kommer det att finnas fler avancerade krav på reningsverken och då framför allt de stora reningsverken, som är gjorda för att rena avloppsvatten för städer som har fler än 100 000 invånare. Men även mindre reningsverk som har utsläpp till särskilt känsliga sjöar och vattendrag kan få ökade krav, som kan handla det om kväve- och läkemedelsrening samt andra organiska ämnen, förklarar Håkan Talludde.

Hur ser det ut i Luleå idag gällande att rena vattnet för att undvika att djur och natur tar skada?

– Det finns idag finns inga lagkrav gällande läkemedelsrening. Ifjol genomförde vi en studie Länk till annan webbplats.för att lära oss mer, och göra oss redo för framtiden. Vi ser till att minimera utsläpp av fosfor och organiska material för att minska övergödningen, även om vi inte har haft några större problem här uppe vid Bottenviken. Vi genomför också kontinuerligt kontroller för att se till att vi inte påverkar det vi kallar de så kallade recipienterna, det vill säga sjöar och vattendrag, fortsätter Håkan Talludde.

Vad skulle det kräva att skapa ytterligare reningssteg?

– För det första är det energikrävande, man har beräknat att det är 2 - 10 gånger mer energikrävande jämfört med idag. Det handlar både om väldigt stora investeringar och ökade driftskostnader. Och då behöver man se över vilka som ska vara med och betala, skulle detta endast läggas på konsumenterna, det så kallade VA-kollektivet , finns det beräkningar som visar på rejäla ökningar av vatten- och avloppstaxan framöver, berättar Petra Viklund och fortsätter:

– I det nya direktivet pratar man om uppströmsarbete, som innefattar vad vi äter och får i oss, och hur det påverkar systemet utifrån produkters effekter. Att undvika att det som inte ska ut i miljön, ska heller inte in i oss själva och därmed inte nå avloppssystemet. En viktig del är att läkemedelsproducenterna tar ett ansvar – och kostnader – för att deras incitament ska öka för att de skapa läkemedel som inte ska påverka miljön. Det här har redan skett inom kemikalieindustrin, kanske är läkemedelsindustrin näst på tur.

I rapporten är det framför allt en utter från Boden som uppmärksammats. Hur hänger vattenflöden i Boden och Luleå ihop?

– En utters revir kan variera upp till 20 kilometer och ser vi till Luleälven är den gemensam. Övergripande är det Bodens avlopp som påverkar Luleå, vilket beror på att Luleå ligger nedströms, förklarar Håkan Talludde och Petra Viklund avslutningsvis.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text och bild: Lumire

Logotyp