Om behovet av bostäder är större än vad Migrationsverket har kapacitet till i sina nuvarande anläggningsboenden eller upphandlade platser blir kommunens evakueringsboenden aktuella. Ett evakueringsboende är i regel en lösning på kort sikt, från några dagar till några veckor. Migrationsverket hyr evakueringsboendena av kommunen.
I Luleå kommuns evakueringsboenden finns sammanlagt 278 platser. Boendena består av familjerum och singelrum, några med självhushåll och andra med gemensamt kök.
Kommunplacering och massflyktsdirektivet – vad är skillnaden?
Alla kommuner har en flyktingmottagning och i Luleå finns den kommunala flyktingmottagningen på Arbetsmarknadsförvaltningen. Alla personer som kommer till flyktingmottagningen är anvisade av Migrationsverket och kommunplacerade i Luleå.
De ukrainska medborgare som kommer till Sverige under massflyktsdirektivet får skydd i Sverige och tillfälligt uppehållstillstånd under 1 år, som kan förlängas beroende på hur kriget i Ukraina utvecklas. De blir inte kommunplacerade, utan är kvar under Migrationsverkets regi under hela deras tillfälliga uppehållstillstånd.
Kommunen förbereder sig
I nuläget har kommunerna endast blivit tillfrågade att inventera hur många platser på evakueringsboenden som finns i varje kommun. Antalet platser, som för Luleå är 278 platser, har lämnats in till länsstyrelsen som samlar in alla platser i Sverige. Det är nu Migrationsverket som beslutar om och vilka boenden de vill använda.
Om kommunens roll senare kan komma att utökas är ännu oklart.
– Under tiden söker vi, liksom alla andra kommuner, efter information och svar från SKR, Länsstyrelsen och Migrationsverket om kommunens roll. Vi, tillsammans med civilsamhället, försöker se hur vi kan möta upp behoven på ett bra sätt. Än har Luleå inte fått förfrågan om att ta emot flyktingar från Ukraina enligt massflyktsdirektivet, men vi arbetar vidare för att vara redo när den dagen kommer och Migrationsverket ber om hjälp, säger Rikard Aspholm, enhetschef för samhällsskydd.
