Det började med att skolan arbetade med motiverande lärmiljö som ett utvecklingsområde där de bland annat fick handledning av SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten).
– Vi fick använda ett värderingsverktyg som tydliggör tillgängligheten på skolan och upptäckte att vi behövde jobba mer med den fysiska lärmiljön. Hur det ser ut i lokalerna, färger, möbler, ljud och ljus, säger Ulrika Johansson.
Efter ett tips om bidrag som fanns att söka skickades en ansökan in. Arbetet med den fysiska lärmiljön startade dock direkt.
– Vi började med att intryckssanera, tog till exempel bort saker på överskåp som störde ögat. Vi köpte nya möbler, gardiner, ljuddämpande textilier till väggar, stolar och bord. Vi har försökt tänka till och valt lugna och sammanhållna färgskalor, säger Ulrika Nilsson.
April 2023 blev projektet beviljat 593 000 kr. Pengarna går till en projektledare som ersätter en tjänst, vilken frigör tid för att arbeta med projektet. Projektledarrollen delar de på. Syftet med projektet är att öka elevernas motivation i undervisningen genom att skapa en mer tillgänglig lärmiljö.
– Vi önskar att eleverna tar fler egna initiativ till aktiviteter, breddar sina val av pedagogiskt material, utforskar och påverkar sin omgivning i högre grad, och därmed ökar sitt lärande. Och så vill vi också öka elevernas självständighet och skapa fler möten och möjligheter till samspel och kommunikation, säger Ulrika Johansson.
Arbetet med lärmiljön har gett positiva effekter. Personalen upplever att miljön har förbättrats och de ser även skillnad hos eleverna.
– Vi ser absolut skillnad. Att eleverna tar sig fram, att de kan välja det de vill göra, inte att vi visar vad som finns, utan att de ser vad som finns att välja på. I vår elevkategori kan det vara så med vissa att vi verkligen behöver skapa förutsättningarna för att de ska ta för sig. Tidigare har man kanske blivit lite serverad, säger Ulrika Nilsson.
En del i arbetet har varit att alla i personalen ska har en gemensam grund att stå på.
– Det är många olika professioner inom den anpassade gymnasieskola. Vi driver projektet men vill att alla har samma tänk och är delaktiga, att alla är med på tåget, säger Gabriella Aasa.
Några gånger under läsåret har de föreläsning för kollegorna där de berättar om vad som skett hittills och vad som händer härnäst. Senast handlade det om kommunikationskartor som är ett verktyg att kommunicera med när talet inte finns.
