Skräpmätningens resultat: Fimpen är fortfarande värst

hållbarhet
miljö
skräp

Skräpmätningar genomförs i ett antal centrala stadsdelar i Sverige. 2022 var det elfte året Luleå kommun deltog och som tidigare år var fimpar och snus värsta skräpet.

–Det är en liten ökning av antalet skräp vid årets mätning, men det är glädjande att se att trenden över tid är att vi skräpar ned mindre. Mindre skräp har visat sig ge ökad trygghet, säger Nadja Triumf, parksektionen vid stadsbyggnadsförvaltningen.

Skräpmätningen genomförs i samarbete med Håll Sverige Rent och SCB. Inom samma kommun och stadsdel är jämförbarheten mellan åren stor. Tuggummi redovisas separat, eftersom det är ett komplicerat skräpslag både att mäta och att städa bort.

Nedskräpningen 2022 är något högre än året innan men ändå lägre än tidigare år. Trenden är minskad nedskräpning men fimpar och snus sticker ut.

Det vanligaste skräpet i vår stad är fimpar. Tätt följt av snus. Där det redan är skräpigt, är det mer troligt att även andra skräpar ner. Många djur får också i sig bland annat plaster när de rotar bland skräpet.

Det vanligaste skräpet i vår stad, både på gator, parker och stränder, är fimpar. Tätt följt av snus. Fimparna ligger och skräpar överallt och slinker lätt ner i dagvattenbrunnar och vidare ut i havet där de för med sig farliga ämnen, bland annat kadmium. Dessutom är filtren gjorda av plast som inte bryts ned i naturen.

Totalt är det lite mer än 70 procent av skräpet i Luleå som kommer från cigaretter eller snus. Mycket av det övriga skräpet kommer från det vi äter och dricker på språng. Det mesta kommer från godis, snacks och glass.

Andel fimpar av totalt 1259 upphittade fimpar (procent)

Röd markering 5%
Gul markering 1%
Grön markering 0,75%
Ljusblå markering 0,25%
Mörkblå markering 0%

Om andra skräpar ner kan väl jag också göra det?

Människor uppfattar det som mer okej att slänga skräp på en plats som redan är nedskräpad. Om andra skräpar ner där kan väl jag också göra det? Till slut förlorar vi respekten för platsen och den skräpiga platsen upplevs som otrygg. Det kostar samhället flera miljarder varje år att städa upp.