Talga och Luleå kommun ska öka den biologiska mångfalden på Hertsön

  • Biologisk mångfald
  • Samarbeten
  • Tillväxt
  • Naturvård

Luleå kommun och Talga har ingått ett avtal där Talga ska verka för att öka den biologiska mångfalden. Detta ska ske på Hertsön, i ett skogsområde som ägs av kommunen. Projektet ska genomföras under en femtioårsperiod. Det praktiska arbetet leds och finansieras av Talga.

Det är i samband med etableringen av Sveriges första storskaliga anodfabrik på Hertsön som Talga genomför kompensationsåtgärder med syfte att inte bara minimera negativ påverkan på naturvärden utan även öka den biologiska mångfalden i närområdet. Talga och Luleå kommun har därför tillsammans identifierat och avsatt ett område på cirka 16 hektar för detta arbete. Ett avtal har upprättats där Talga, i samråd med kommunen och under en femtioårsperiod, ska genomföra åtgärder för att öka den biologiska mångfalden.

Christin Jonasson, miljöingenjör på Talga och Örjan Spansk, kommunekolog på Luleå kommun på plats i det aktuella området på Hertsölandet.

Christin Jonasson, miljöingenjör på Talga och Örjan Spansk, kommunekolog på Luleå kommun på plats i det aktuella området på Hertsölandet.

– Genom att skapa optimala förutsättningar på platsen kan vi få nya växt- och djurarter att etablera sig, för att på detta sätt öka livskraften i hela närområdet. Därefter kan marken sedan ingå i det närbelägna naturreservatet Ormberget-Hertsölandet, säger Christin Jonasson, miljöingenjör hos Talga.

Skötselplanen är indelad i delområden och innefattar detaljerade åtgärder som skapar gynnsamma mikroklimat – som i sin tur hjälper fram arter som annars har svårare att etablera sig. Exempel på aktiviteter är att tillföra grov, död ved, röja och gallra och skapa gläntor som ger möjlighet till direkt solljus. Andra delområden lämnas i stället orörda.

Död ved är en mycket viktig del när det gäller att främja biologisk mångfald i ett skogslandskap. Hundratals arter är beroende av kontinuerlig tillgång till död ved för att hitta plats att bo och leva. Ett myller av insekter och andra småkryp, svampar och lavar lever i den döda veden, som kan vara stående eller liggande på marken och av olika sorters trädslag.

Död ved är en mycket viktig del när det gäller att främja biologisk mångfald i ett skogslandskap. Hundratals arter är beroende av kontinuerlig tillgång till död ved för att hitta plats att bo och leva. Ett myller av insekter och andra småkryp, svampar och lavar lever i den döda veden, som kan vara stående eller liggande på marken och av olika sorters trädslag.

Örjan Spansk, kommunekolog på Luleå kommun, berättar mer:

– När vi fick frågan från Talga om vi hade förslag på en lämplig plats för kompensationsåtgärder såg vi möjligheten att utveckla den här skogen till något fint. Det är ett trivialt område idag men som vi nu tillsammans kan höja och göra till ett värdefullt tillskott till vårt naturreservat. Med det här tillskottet stärker vi förutsättningarna att på lång sikt bibehålla och utveckla ett robust ekosystem med utrymme för stor biologisk mångfald.

Projektet ska ske samtidigt som markägaren Luleå kommun åtar sig att avstå från avverkning, dikning, virkestransporter eller andra aktiviteter i området som kan påverka den biologiska mångfalden negativt.

Asp är en nyckelart i landskapet. Särskilt gamla och grova aspar ger livsutrymme åt många andra arter. Insekter, svampar och lavar drar nytta av dess bark eller ved för sin livscykel. Aspen är också attraktiv för hackspettars bobyggande, då den mjuka veden gör den till ett utmärkt material att hacka ut bohål i – hål som sedan andra fåglar också kan nyttja.

Asp är en nyckelart i landskapet. Särskilt gamla och grova aspar ger livsutrymme åt många andra arter. Insekter, svampar och lavar drar nytta av dess bark eller ved för sin livscykel. Aspen är också attraktiv för hackspettars bobyggande, då den mjuka veden gör den till ett utmärkt material att hacka ut bohål i – hål som sedan andra fåglar också kan nyttja.

– För ett mänskligt öga kan det komma att se lite rörigt eller ostädat ut, men det är precis så de skogslevande arterna vill ha det. Svampar, lavar, ett myller av småkryp och många krävande fågelarter kommer att hitta livsrum i den varierade och mångfaldsrika miljö som vi skapar här, tillägger Örjan Spansk.

Kompensationsplanen godkändes i juni 2025 av beslutande tillsynsmyndighet Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Talgas mål vid både fabriksetableringen i Luleå och gruvverksamheten i Vittangi är att genom kompensationsåtgärder öka den biologiska mångfalden i närområdena med netto 15%.

Det råder bostadsbrist i skogen idag. Många arter bland fåglar, fladdermöss och andra djur behöver bohål för sin levnad. Gamla träd, t ex gamla tallar som här, eller grova lövträd ger förutsättningar för att hackspettar ska hacka ut hål som sedan andra arter kan använda.

Det råder bostadsbrist i skogen idag. Många arter bland fåglar, fladdermöss och andra djur behöver bohål för sin levnad. Gamla träd, t ex gamla tallar som här, eller grova lövträd ger förutsättningar för att hackspettar ska hacka ut hål som sedan andra arter kan använda.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Talga och Luleå kommun

Foto: Lena Hedberg

Logotyp

Vårt Luleå – Nyheter, fördjupning och berättelser från Luleå kommunkoncern. Kommunens ca 7 000 medarbetare jobbar dagligen med att bygga ett hållbart samhälle, ge service genom hela livet och skapa attraktion för att medborgare, besökare och inflyttare ska trivas. Vårt Luleå redovisar vad som händer i kommunen, våra verksamheter och bolag. Vårt Luleå finns både som tidning, taltidning, nyhetssajt och playkanal.

Det är fritt att länka till artiklar och filmer. Andra massmedia får kopiera artiklar så länge som man anger källan vartlulea.se, Luleå kommun.

Linda Sundström

Du hittar vårtlulea.se även på sociala medier.

© 2018 Luleå Kommun