%20t%C3%A5g.jpg)
Carina Sammeli (S), kommunstyrelsens ordförande i Luleå, välkomnar delar av beskedet.
– Vi välkomnar satsningar på kapacitetshöjande åtgärder i Luleå Hamn och på en ny isbrytarflotta. Det är också positivt att regeringen stärker Malmbanan och tidigarelägger byggstarten för ny mötesstation och partiellt dubbelspår mellan Sävastklinten och Norra Sunderbyn, säger hon.
Den tidigarelagda investeringen på sträckan mellan Luleå och Boden är enligt Sammeli särskilt viktig.
– Sträckan är redan hårt belastad och behöver ökad kapacitet för att klara industrins kraftigt ökade godsvolymer.
Däremot finns inte Malmbangården på Svartön med i planen.
– Malmbangården är en kritisk länk för att transporterna till och från Luleå Hamn ska fungera och är i behov av kapacitetshöjande åtgärder som ligger i linje med industrins tidsplaner, säger Carina Sammeli.
Frida Berglund, samhällsomställningschef på Luleå kommun, hoppas ändå att åtgärder kan bli möjliga.
– Vi har ännu inte hunnit analysera hur den nya planen påverkar möjligheten att genomföra nödvändiga satsningar via näringslivspotten, som kan vara en del av lösningen för Malmbangården, säger hon.
Regionala vägar – större behov än tilldelning
Beslutet om den nationella planen innehåller även ramar för länsplanen för det regionala vägnätet. För Norrbottens län omfattar planen 1 574 miljoner kronor, en ökning med 40 procent enligt regeringen. Enligt Luleå kommun är behoven dock betydligt större.
– Den regionala ramen räcker inte för nödvändiga nyinvesteringar, exempelvis Norrleden mellan Luleå Hamn och E4:an, säger Frida Berglund.
Hon pekar på att Luleå Hamn är en del av Europas huvudnät för transporter.
– Vi hade gärna sett satsningar som stärker hela logistikkedjan på både väg och järnväg, d v s mellan Luleå Hamn, Malmbanan och Luleå Hamn-E4 i både nationell och regional plan.
Norrbotniabanan – helhet fastslås, men frågor kvarstår
I planen tydliggörs att Norrbotniabanan ska byggas i sin helhet, men det saknas besked om tidplan för färdigställande, trafikstart och full finansiering. För den norra etappen mellan Skellefteå och Luleå föreslås 14,5 miljarder kronor, vilket är 150 miljoner kronor mindre än tidigare.
– Förändringar i tilldelningen behöver analyseras noggrant. Det är avgörande att utbyggnaden dimensioneras för framtida behov av både gods- och persontrafik, säger Carina Sammeli, som även är vice ordförande i Norrbotniabanegruppen.
– Norrbotniabanan behöver leverera inte bara en ny kustnära järnväg, den behöver också säkerställa en effektiv, tidsbesparande och störningskänslig regional tågtrafik för framtidens arbetspendling och kompetensförsörjning. Behovet av platser för tågmöten och framtida stationsutveckling behöver finnas med när Norrbotniabanan byggs, betonar Carina Sammeli.
