Vasa tog över
Det som är synligt i dag är oansenliga mindre kullar som vittnar om husens spisar samt stenar från grunder. Gården byggdes på genom århundradena och 1558 bestämde Gustaf Vasa att den skulle bli en kungsgård och vara med och finansiera hans krig.
– Det var socknens största gård och otroligt många människor arbetade på den. Här fanns bland annat skrivare, hovmän, timmermän och fatburshustrun som basade över gårdens kvinnliga arbetskraft som bryggerskor, mjölkdejerskor och bagerskor, säger Zara Johansson och fortsätter:
– Men gården gick aldrig med vinst utan återställdes till prästgård efter bara fem år.
1588 brann hela prästgården ner, men den har sedan dess byggts upp i flera olika versioner genom århundradena. Den nuvarande prästgården ligger alldeles bakom Hägnan i form av en modern villa.
Värdefullt skräp
Så nästa gång du är på friluftsmuseet kan du tänka dig tillbaka ännu längre än de 250 år som Hägnan skildrar, för överallt under marken finns fornlämningar av den prästgård som från medeltiden och framåt funnits på platsen.
– Men vi pratar inte guldskatter, utan arkeologiska skatter. Här kan en skräphög vara högintressant då den säger mycket om folket som levde här, säger Zara Johansson.
.jpg)
