Sommar i G-stad, del 9: Kliv rakt in i historien
– välkommen till Peri-Hanschagården

Synd att väggar inte kan tala. Men desto bättre att museipedagog Ida Renlund har koll på läget. Hon bjuder
in oss till en av friluftsmuseet Hägnans allra livligaste byggnader, nämligen Peri-Hanschagården.
Men varför heter gården så? Och var byggdes huset från början? Det och mycket annat ska vi ta reda på.

Välkommen till Vårt Luleås artikelserie ”Sommar i G-stad”! Låt oss inspirera och informera dig när det gäller Friluftsmuseet Hägnan och Världsarvet Gammelstads kyrkstad.

Artiklarna publiceras varje onsdag under perioden 4 juni till och med 30 juli. Texterna är hämtade från Sommarmagasinet 2025 som går ut till alla invånare i Luleå. Magasinet kan även hämtas på Luleå turistcenter i Kulturens hus. Glad sommar!



– Peri-Hanschagården är byggd som en mindre Norrbottensgård och kommer ursprungligen från Sunderbyn utanför Luleå, där den tidigare fungerade som bagarstuga på en bondgård med anor från 1500-talet. Bondgårdens mangårdsbyggnad skadades svårt i en brand 1978, då tragiskt nog dåvarande ägaren Ruben
Nilsson omkom, berättar Ida Renlund.

Traditionsbärare av rang

Samma släkt går att spåra till det ursprungliga gårdsstället sedan slutet av 1500-talet och mycket talar för att timmerbyggnaden uppfördes någon gång i början av 1700-talet.

– Troligtvis fick gården sitt namn från en av de tidigare ägarna, Per Hansson, som bodde där under 1700-talets första hälft. Men namnet skulle också kunna komma från hans måg Per Johansson, som tog över gården därefter, säger Ida Renlund.

En annan intressant person med anknytning till gården är Peri-Hanscha-Kalle som var bosatt där under 1900-talets början.

– Han vare en stor traditionsbärare, väldigt beläst och självlärd botaniker. Bland annat hittade han många nya växtplatser på byns mark för växter som man tidigare inte visste fanns där, till exempel olvon och
den sällsynta orkidén skogsfru.

Hotades av rivning

I slutet av 1980-talet hotades byggnaden av rivning men flyttades till friluftsmuseet i ett enda stycke med hjälp av lastbil. Gården gjordes i ordning och 1992 öppnade den för besökare. Med sina omålade timmerväggar har
fasaden ett ålderdomligt utseende. Inuti är det däremot inrett som en norrbottnisk bondgård från början av 1920-talet, med blommiga tapeter och målad väggpanel.

Gården används idag året om till aktiviteter som skolprogram, bakningskurser och guidningar. Ett av Hägnans skolprogram har temat 1920-tal och då görs Peri-Hanschagårdens sal om till skolsal. Museipedagogen tar rollen som lärarinna och eleverna får prova på hur det var att gå i skolan för 100 år sedan.

– Jag hoppas att Peri-Hanscha-Kalle skulle glädjas åt att gården fortfarande är välbevarad och i bruk. Jag vill tro det i alla fall, säger Ida Renlund och sneglar på fotografiet av honom som står på en byrå i salen.


Fråga gårdsfolket

Sommartid är Peri-Hanscha och de andra museigårdarna öppna för allmänheten. Här kan du träffa på personal i tidstypiska kläder som agerar gårdsfolk och gärna svarar på dina frågor. Utanför finns
dessutom roliga och lärorika lekmiljöer för barn.

 

Rent och fint blir det när Ida Renlund sopar av Peri-Hanschagårdens trapp.

Rent och fint blir det när Ida Renlund sopar av Peri-Hanschagårdens trapp.

Ida Renlund lär dagens barn hur det var att gå i skolan förr i tiden.

Ida Renlund lär dagens barn hur det var att gå i skolan förr i tiden.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Marina Wikberg

Foto: Susanne Lindholm, Anders Eklund

och Peter Rosén, Lappland Media

2025-07-30

Logotyp