Fettälskande bakterier minskar tömningstransporterna med 90 procent

För att komma ner till noll i klimatpåverkan till år 2040 behöver Luleå kommun prova sig fram och leta lösningar på kanske lite oväntade ställen. En sådan oväntad lösning är att ta hjälp av en bakterie som äter och bryter ner fett. Men hur kan en bakterie hjälpa Luleå kommun att minska klimatutsläppen? Det kommer Thomas Andersen, controller på Stadsbyggnadsförvaltningen, förklara i den här artikeln.

Vårt Luleås artikelserie om hur kommunen ska minska sin klimatpåverkan har tidigare bland annat tagit upp området transporter och möjligheten minska byggnadernas klimatpåverkan genom att använda återbrukade byggdelar så ofta det är möjligt (länkar till alla artiklar finns längst ner på sidan).

I den här artikeln ska vi se närmre på en spännande lösning som involverar glupska bakterier och ett nytt sätt att hantera fett i avloppsvatten från de av kommunens fastigheter med olika typer av storköksverksamhet.

Här på Storsands förskola på Ektjärn i Gammelstad används biologisk rening i fettavskiljaren sedan några år tillbaka, precis som i 77 andra storköksverksamheter runt om i Luleå kommun.

Här på Storsands förskola på Ektjärn i Gammelstad används biologisk rening i fettavskiljaren sedan några år tillbaka, precis som i 77 andra storköksverksamheter runt om i Luleå kommun.

Det handlar om skolor, förskolor, restauranger med mera, alltså alla verksamheter som har någon form av hantering av livsmedel. Enligt lag måste alla sådana fastigheter ha en fettavskiljare installerad för att inte fettet ska gå ut i det kommunala avloppssystemet. För mycket fett i avloppssystemet orsakar stopp i rören vilket leder till översvämningar och dålig lukt.

Minst tio tömningar per år på varje skola eller förskola med traditionella fettavskiljare

Thomas Andersen jobbar som projektansvarig när det gäller underhåll och reinvesteringar på Stadsbyggnadsförvaltningen. Han är ingenjör i grunden och har en bakgrund inom VVS och VA-frågor.

– Kommunens verksamheter som hanterar livsmedel har haft traditionella fettavskiljare installerade sen tidigare allihop, berättar Thomas och fortsätter:

– I och med att kraven skärptes ytterligare för några år sedan för mängden fett som får följa med ut i avloppsvattnet så började jag tillsammans med dåvarande VA-avdelningen titta på andra lösningar.

En fettavskiljare är en stor behållare som samlar upp fettet i avloppsvattnet innan det går ut i det kommunala avloppsnätet. Funktionen bygger på att fett och vatten har olika densitet, fettet är lättare än vatten och lägger sig därför på ytan i behållaren. Övriga partiklar och vatten filtreras ut i avloppsnätet men fettet stannar på ytan innanför en skiljevägg och måste tömmas regelbundet med hjälp av det lokala renhållningsbolaget, Lumire här hos oss i Luleå. En sådan traditionell fettavskiljare måste tömmas ungefär en gång per månad för att kravet på max 50 mg fett per liter vatten inte ska överskridas.

– Det blir många transporter, säger Thomas. Tänk dig alla skolor och alla förskolor i hela Luleå kommun. Var och en av dem behöver alltså få besök av Lumire för tömning av fettavskiljaren minst tio gånger per år, det är uppehåll under sommaren. Fram och tillbaka mellan skolan/förskolan och Uddebo reningsverk dit fettet transporteras. Från skolorna i Klöverträsk likväl som från Vitå eller Avan. Många mil med lastbil för att inte avloppssystemet ska sättas igen.

Thomas och hans kollegor började därför att undersöka möjligheten att ta hjälp av bioteknik för att minska behovet av de frekventa tömningarna av fettavskiljarna. Det visade sig att det fanns en sådan teknik och företaget Bioteria svarade på deras upphandlingsförfrågan.

– Efter att vi infört biologisk rening i tre pilotverksamheter 2015 och blivit jättenöjda med resultatet gjorde vi en stor upphandling för alla våra storköksverksamheter och under en tvåårsperiod installerade vi fettavskiljare i nästan alla skolor, förskolor och andra restauranglokaler vi äger. Just nu sitter de i 78 fastigheter och de fungerar klockrent, säger Thomas nöjt.

En schematisk bild över en fettavskiljare med installerad rening med hjälp av fettälskande bakterier.

En schematisk bild över en fettavskiljare med installerad rening med hjälp av fettälskande bakterier.

Biologisk rening minskade behovet av tömning radikalt

Men hur hänger det då ihop, hur kan en liten bakterie minska behovet av tömning och därmed antalet transporter?

– Fettet flyter upp till ytan i fettavskiljaren precis som tidigare, men nu tillförs det syre och en dos utvalda bakterier som är specialanpassade för att bryta ner fett, berättar Thomas. Vid dagens slut när verksamheterna har paus för natten så sätter bakterierna i gång att konsumera det samlade fettet och omvandla det till bränsle i sin ämnesomsättning.

– Bakterierna behöver ungefär sex timmar för att hinna bryta ner det samlade fettet och just när det handlar om skolor och förskolor så är det ett lagom långt verksamhetsuppehåll nattetid.

Tekniken kallas bioaugmentering och den innebär att man använder sig av utvalda mikroorganismer med specifika egenskaper i syfte att uppnå en viss effekt. Metoden utnyttjar mikroorganismers exceptionella förmåga att bryta ner eller omvandla svårnedbrytbara eller miljöfarliga substanser. Den används ibland för att städa upp vid olyckor med olje- och kemikalieutsläpp eller för att bryta ner olika organiska föreningar – som till exempel fett. Detta har visat sig vara mycket effektivt för fettbekämpning i avloppsvatten.

Utrustningen som behövs vid installation av biologisk rening med hjälp av bakterier är inte så omfattande eller krånglig. Här syns styrskåpet och dunken med  mikroorganismerna som tillförs fettavskiljaren.

Utrustningen som behövs vid installation av biologisk rening med hjälp av bakterier är inte så omfattande eller krånglig. Här syns styrskåpet och dunken med mikroorganismerna som tillförs fettavskiljaren.

– Man behöver fortfarande göra en tömning per år och verksamhet men antalet tömningar och därmed transporterna minskar alltså från tio gånger till en gång per år, det är otroligt bra, säger Thomas. Vi sparar mycket pengar och vi minskar våra koldioxidutsläpp och dessutom blir det mycket mindre driftstörningar i avloppsnätet. Mycket färre stopp och det är också mycket mindre lukt från avloppen mot hur det var förut.

Samma teknik med fettkäkande bakterier används också i storkökens ventilation där de bryter ner fettet som samlas i kåpor och kanaler. Även här minskar antalet driftstörningar och behovet av rengöring och framför allt blir risken för brand mycket mindre.

Mindre driftstörningar, mindre lukt, sparade slantar åt kommunen och minskad klimatpåverkan på grund av transporter, och allt med hjälp av en liten bakterie!

Eva Vestman jobbar som förvaltare av fastigheter på Stadsbyggnadsförvaltningen och har bland annat ansvaret för Storsands förskola i Gammelstad. Hon och hennes förvaltarkollegor är mycket nöjda med den biologiska reningen i storkökens fettavskiljare.

Eva Vestman jobbar som förvaltare av fastigheter på Stadsbyggnadsförvaltningen och har bland annat ansvaret för Storsands förskola i Gammelstad. Hon och hennes förvaltarkollegor är mycket nöjda med den biologiska reningen i storkökens fettavskiljare.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text och bild: Lena Hedberg

Logotyp