För två och ett halvt år sedan blev den dåvarande Vattenfallschefen erbjuden tjänsten som vd och koncernchef för Luleå Energi.
– Det som fick mig att byta jobb var att jag förstod att det lokala energibolaget kommer ha en viktig roll i den stora omställningen, säger Malin Larsson och fortsätter:
– Det är spännande att arbeta tillsammans med den stora industrin, mindre företag, privatkunder, bostadsrättsföreningar och kommuner i den här förändringen. Jag känner att Luleå Energi kan göra skillnad när det handlar om klimatfrågan. Vi måste möjliggöra ett samhälle för våra kunder att ställa om i och vi måste också göra den förändringen, internt, för vi ska ju också ställa om.
De kommande behoven av energiförsörjning är en utmaning. Luleå Energi arbetar med att säkerställa att det finns tillräckligt med energi i Luleå. Elnät och fjärrvärmenät byggs ut och utvecklas för att möta framtidens energisystem.
– Sedan flera år tillbaka arbetar Luleå Energi med att förbereda fjärrvärmesystemet för framtidens elintensiva industrier. SSAB:s ambition är att ställa om till fossilfri ståltillverkning i Luleå till 2030. De restenergier som i dag används i fjärrvärmeproduktionen kommer därför att försvinna. De nya planerade processerna, drivna av el i stället för kol och koks, kommer även de att skapa stora mängder restenergier – som kan nyttjas till fjärrvärme. Den framtida fjärrvärmen kommer vara fossilfri och cirkulär.
Parallella processer
Tillståndsprocesserna för elnätsutbyggnaden behöver bli mer effektiva för att klara den gröna omställningen på en halverad tid.
– Vi behöver arbeta tillsammans med parallella processer. Myndigheterna behöver tidigt vara inkopplade.
Omställningen kräver ett betydligt mer utvecklat samarbete mellan många olika aktörer i samhället, berättar Malin Larsson.
– Energibolag, industrier, kommun, mindre företag med flera behöver arbeta tillsammans mot gemensamma mål. Luleå Energi har framgångsrikt i flera frågor bjudit in till samtal för att hitta lösningar på komplexa utmaningar.
Vilka utmaningar finns vid utbyggnaden av elnätet?
– Investeringarna måste ske så optimerat som möjligt. Genom noggranna analyser och samråd säkerställs att den stora omställningen kan ske med hänsyn till människor, miljö och ekonomiska förutsättningar, säger hon och fortsätter:
– Vi ska komma ihåg att utan elnätsutbyggnad kommer inte omställningen kunna ske. Det kommer påverka både befintlig industri och nya etablerare som i värsta fall ser sig om efter andra etableringsorter. Vi gör allt vi kan för att säkerställa ett energisystem som möjliggör för Luleå att vara en attraktiv plats att leva, verka och bo i även i framtiden.
Mottagningsstation på Hertsöfältet
För att Luleå ska kunna ställa om behövs en utbyggnad av det nationella stamnätet, som matar mot regionnät, och vidare till lokalnät.
– Det stora flertalet av Luleås kunder är anslutna till det lokala nätet som Luleå Energi ansvarar för. De största kunderna ansluts direkt till regionnät.
I och med etableringen av Luleå Industripark pågår markarbetet för en ny mottagningsstation på Hertsöfältet. Den kommer ha en storlek som motsvarar Luleås befintliga elbehov i dag, exklusive den största industrin, berättar hon.
– Vi bygger för fullt. Nu börjar vi kunna se stationen fysiskt. När vi har en elnätsutbyggnad som är färdig på 130 kilovoltslinjen (kV) så kopplar vi den till Hertsöfältet. Efter det kommer företag kunna etablera sig och starta sin verksamhet.
Luleåmodellen
Inom elsystemet finns i dag outnyttjad effekt. Samtidigt tillkommer effektbokningar baserade på osäkra prognoser långt fram i tiden. Det här skapar fel förutsättningar och är något som dagens arbetssätt och processer inte helt klarar av att hantera. Följden blir att ”luft” byggs in i systemet och de inlåsningseffekter som uppstår gör att Sverige inte får den samhällsnytta och den omställning som krävs, eller den tillväxt som är möjlig. Det berättar Malin Larsson. För att optimera elnätsutbyggnaden har Luleå Energi därför initierat rundabordsamtal tillsammans med industrin, aktörer från energibranschen och Luleå kommun. Tillsammans har man tittat på hur det går att optimera effektbehov och investeringsbehov.
– Resultatet innebär att 1 000 megawatt frigjorts, vilket motsvarar den årliga produktionen i en svensk kärnreaktor. Megawatt som annars förblivit blockerade och outnyttjade, säger hon och fortsätter:
– Nu ses regelverket för bokning och kösystem över av Svenska Kraftnät, på uppdrag av närings- och energiminister Ebba Busch. Förr har det här inte varit något problem, men när de industrier som nu söker om effekttilldelning ansöker om så stora mängder el, blir konsekvenserna stora om vi gemensamt inte optimerar våra resurser. Luleå Energi fick tala på det stora klimatmötet inför statsministern, statsråden och de största företagen i Sverige, vilket är helt fantastiskt. Det viktiga nu är att myndigheterna gör det här arbetet tillräckligt detaljerat. Det finns en enorm drivkraft inom industrin att ställa om och många företag behöver ta ett stort ansvar och vara mer noggranna med sina bokningar. Det är en spännande utveckling.
Egen elproduktion
Elnätet byggs ut inte bara för industrin utan också för att underlätta för kommunens invånare att kunna producera och lagra egen el och ladda sin bil.
– Vi har en god nivå på lokalnätet, men det kommer bli en betydligt högre belastning i och med att många kommer att ladda sina bilar. Vi försöker säkerställa energiförsörjningen genom effekttilldelning till Luleå. Vi behöver mer effekt för samhällets omställning. Vi tittar också på hur vi kan hjälpa alla våra kunder, också privatpersoner som är bostadsägare, med helhetslösningar så att det blir så lätt som möjligt att producera egen el, säger Malin Larsson.