Hur arbetar Luleå kommun med minskad klimatpåverkan i den fysiska planeringen?

Hur speglas målet om minskad klimatpåverkan i arbetet med att ta fram en ny detaljplan?

– Det är en utmaning i dessa tider att ta fram detaljplaner som funkar här och nu men också i ett långsiktigt perspektiv. Detaljplanen ska även fungera när platsen byggts om en eller två gånger. Samtidigt som det är ett tryck på att planprocesserna ska gå mycket snabbt, säger Frida Lindberg.

– Det behöver finnas en flexibilitet i den planering vi idag gör. Samtidigt som vi ska vara tydliga med hur framtidens Luleå ser ut och fungerar. Flexibilitet är viktigt eftersom vi vill undvika att de byggnader som idag byggs för en användning, exempelvis kontor, behöver rivas om vi om 20 år vi vill använda byggnaden till bostäder. Då hoppas vi att det med enkla medel ska gå att bygga om, inte riva och bygga nytt. Vi kan bidra till klimatmålen om det redan bebyggda kan användas under lång tid, fortsätter Frida Lindberg.

– Det är idag ett stort fokus på hållbarhet i all planering. Detaljplaneprocessen ska förverkliga den översiktliga, strategiska planeringen som har högt satta mål. Det innebär att vi exempelvis tittar på hur en ny detaljplan påverkar resandet och olika transporter i, till och från platsen och hur det är i linje med vad som står i översiktsplanen. Vi planerar för att det som byggs och våra gemensamma platser ska klara ett varmare klimat, kraftigare skyfall och mer extremväder exempelvis genom tillräckligt omfattande dagvattenhantering.

Går det att ställa krav på mer cirkulärt byggande i detaljplanerna?

– En detaljplan tas fram enligt PBL (Plan- och bygglagen) som främst syftar till att pröva markens lämplighet. Med just detaljplaneverktyget är det svårt att kravställa ett cirkulärt byggande. Det är dock ett ypperligt tillfälle att verka för hållbarhet på många olika sätt exempelvis hög grad av återbruk, förklarar Frida Lindberg vidare. Under framtagandet av ny detaljplan arbetar vi under 1-2 år nära tillsammans med exploatör eller fastighetsägare. Då har vi en god möjlighet att byta kunskap, dela goda exempel och lyfta hållbarhetsaspekter, säger Frida Lindberg.

– Det som inte är möjligt att reglera i en detaljplan kan dock vara bättre lämpat att ställa som krav när kommunen säljer kommunal mark, säger Frida och skickar därmed över frågan till Ida Lindberg.

Hur funkar det i Luleå kommun när det gäller markanvisningar, hur är minskad klimatpåverkan en del i det? Hur ser specifika krav, villkor eller kriterier ut? Solceller, val av uppvärmning, mobilitet, källsortering, återbruk mm?

– Generellt kan man väl säga att vi försöker få med frågan kring klimatbelastning i alla projekt men att kravställningen kan se olika ut beroende på projekt. I vissa projekt har vi specifikt efterfrågat tex trästomme eller återbrukat material men ofta bedöms dessa delar som mervärden vid en utvärdering och ger möjlighet för en aktör att själv påverka på vilket sätt ens projekt kan bidra till minskad klimatpåverkan, säger Ida Lindberg.

– Ett utmaning är dock att veta vilka krav som har bäst effekt på den faktiska klimatbelastningen, fortsätter Ida Lindberg. Vi har under våren haft ett samarbete med Bodens kommun tillsammans med ett antal representanter från bygg- och fastighetsbranschen om just hållbara markanvisningar och hur vi ska kravställa och följa upp kriterier. I takt med att det kommer krav på gränsvärden för klimatbelastning vid nybyggnation kommer vi nog att övergå till att mer prata nivåer av koldioxidutsläpp vid markanvisning för att få med helheten.

– Gällande solceller är det olika från projekt till projekt, flikar Helén Wiklund Wårell in. Olika hållbarhetsfrågor kan ibland också krocka med varandra. Vid ett projekt så var det träd som man inte ville ta bort eftersom man ville bibehålla så mycket grönska och biologisk mångfald som möjligt, och dessa träd skuggade taket på den nya byggnaden och därför blev det inte lönsamt med solceller där.

– Däremot på nya Hertsöskolan ska det sättas upp solceller eftersom vi där har en återbetalningstid på enbart cirka 10 år. Och vad det gäller återbruk så har vi börjat jobba mer med det de senaste åren, det har ju funnits en vana kring att allt ska vara helt nytt vid renovering, men numera så är återbruk mycket mer accepterat än tidigare, det har hänt mycket på kort tid, säger Helén Wiklund Wårell.

– Vi behöver också bli bättre på att i ett tidigare skede prata om olika nivåer av klimatpåverkan, säger Helén Wiklund Wårell. Vi har gett en konsult i uppdrag att göra livscykelanalyser över tre stora byggprojekt som är på gång, badhuset på Hertsön, Kronanvägen och vattenledningen till Råneå. Det är stora projekt där livscykelanalyser förhoppningsvis kan lära oss mycket om klimatbelastningen i ett byggprojekt.

Frida Lindberg avslutar det intressanta samtalet med att trycka på vikten av att kombinera flexibilitet med tydlig planering.

– Det går otroligt snabbt i vår region just nu. Planer, projekt och kunskap utvecklas i ett extremt högt tempo. Även förändringar kommer att ske i en takt vi inte sett tidigare och framtiden blir än mer svår att sia om. Under dessa förutsättningar är den kommunala planeringen mycket viktig. Vi behöver jobba med tillräcklig och rätt flexibilitet i planer, som ändå är tydliga vad gäller exempelvis klimatmålen och som leder till att vi uppnår Luleås vision om år 2040.